Synonymer till allmänbegrepp

Betydelser
Exempel
sv-en

Synonymer till allmänbegrepp

Föreslå en synonym eller ett motsatsord till allmänbegrepp. | Nytt ord?

Vad betyder allmänbegrepp?

1. (språkvetenskaplig term, filosofisk term) begrepp som sammanfattar likartade ting till en idé eller en mental föreställning

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Nästkommande ord

allmänbegåvning, allmänbilda, allmänbildad, allmänbildande ämnen, allmänbildning, allmänborgerlig, allmänfarlig, allmänfattlig

allmänbegrepp är sammansatt av

allmän och begrepp

Är ilkit en synonym till hopp?

Hur används ordet allmänbegrepp?

1. 1. Universalia (latin, neutrum pluralis av universalis, " allmän"), filosofisk term ; allmänbegrepp, motsatsen till partikulär.
2. 1. Ett annat problem som Galton gav en originell behandling är frågan om allmänbegrepp.
3. 1. Unghegelianerna framhävde medvetandets roll i samhället, då föreställningar, idéer och allmänbegrepp utövade stort inflytande på hur samhället formades.
4. 1. I verkligheten finns endast individer, menar Treschow vidare, och våra allmänbegrepp är endast hjälpmedel för att lära känna dessa.
5. 1. Formalismen är en doktrin inom matematikfilosofin, utvecklad av David Hilbert, som menar att matematiska allmänbegrepp saknar annan än semantisk mening.
6. 1. Abstraktionerna innebär att allmänbegrepp som människa, godhet, liv, inte har någon egen existens, utan bara är begrepp som bygger på likheter mellan de enskilda tingen.
7. 1. I språkspelet använder vi vissa allmänbegrepp, dessa har filosofer länge sökt definiera ; de har sökt finna vad i till exempel spel som alla spel har gemensamt.
8. 1. Tragedin Romeo och Julia har närmast blivit ett allmänbegrepp för den omöjliga kärleken, och ligger till grund för verk av andra konstnärer, som musikalen West Side Story.
9. 1. Enligt en vanligare position svarar generella termer mot allmänbegrepp som är gemensamma psykologiska entiteter, utan att de för den skull har självständig existens utanför språket och tanken.
10. 1. Gemensamt för dessa är att anse att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att sådant som " kvinna", " man", " god", " rätt", " kärlek" och " makt" är skapade idéer som saknar reell betydelse, jämför värdenihilism.
11. 1. I strid mot den spekulativa filosofins benägenhet att röra sig endast med abstrakta begrepp och fatta de individuella fenomenen som ofullkomliga uttryck för dessa, framhåller Treschow, att det finns mera i det individuella föremålet än i något allmänbegrepp.
12. 1. Söker man ge en definition av spel, eller något annat allmänbegrepp för den delen, alltså " dra en skarp gräns, så är man fri att göra det efter behag ; och denna gräns kommer aldrig att sammanfalla helt och hållet med det faktiska bruket eftersom detta bruk inte har någon skarp gräns" (Blå boken s. 23).
13. 1. Enligt nominalismen är allmänbegreppen i någon mening endast " tomma ord".
14. 1. Roscelin intog här ståndpunkten att allmänbegreppen var universale in voce, universella såsom ord.
15. 1. Anselm av Canterbury förfäktade en realistisk uppfattning, det vill säga att allmänbegreppen har en objektiv existens.
16. 1. Den thomistiska filosofins gudsbevis, som utgår från en realistisk syn på allmänbegreppen, saknar därför enligt nominalisterna giltighet.
17. 1. Universalierna är inte människans uppfinning, men det är genom att skaffa kunskap som allmänbegreppen uppstår i människans medvetande.
18. 1. Enligt Wilhelm av Ockham har allmänbegreppen ingen verklig existens utanför medvetandet och är bara tecken för tingen, inte tingen själva.
19. 1. Enligt konceptualismen existerar således allmänbegreppen endast genom mentala abstraktioner och äger ingen självständig existens i den mening som realismen gör gällande.
20. 1. Konceptualism (av latinets concipere, " begripa" eller " föreställa sig") är en filosofisk riktning enligt vilken allmänbegreppen (universalierna) endast existerar i den mänskliga tanken.
21. 1. Vilhelm anses vara grundaren av den extrema realismen, som framhåller att universalierna (allmänbegreppen) existerar oberoende av både det mänskliga sinnet och de enskilda tingen.
22. 1. Begreppet har fått viss förnyad aktualitet genom socialkonstruktivismen, som, i motsats till den platonska idéläran, i mer eller mindre grad ser allmänbegreppen som sociala konstruktioner.
23. 1. Enligt Ockham har allmänbegreppen, universalia, ingen verklig existens utanför det mänskliga medvetandet och är bara tecken för tingen, inte tingen själva ; se den så kallade universaliestriden.
24. 1. I Essays on the Intellectual Powers of Man (1785) vidareutvecklade han sin common sense-filosofi, och sätter den i relation till minnet, föreställningen, allmänbegreppen, omdömet, förnuftet, och den goda smaken.
25. 1. I den så kallade universaliestriden inom den medeltida filosofin och teologin företrädde nominalisterna, till exempel Wilhelm av Ockham, uppfattningen, att allmänbegreppen inte har någon objektiv existens utan enbart är namn (nomina).
26. 1. Enligt den aristoteliska ståndpunkten, som ligger nära Aristoteles filosofi, finns universalierna i tingens form (universalia in rebus) och för att nå kunskap om allmänbegreppen skall man genom absorption av tingens väsen upplyfta denna till en abstraktion.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

substantiv
	singular		plural
	obestämd form	bestämd form	obestämd form	bestämd form
nominativ	ett allmänbegrepp	allmänbegreppet	allmänbegrepp	allmänbegreppen
genitiv	ett allmänbegrepps	allmänbegreppets	allmänbegrepps	allmänbegreppens