Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till burdus

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder burdus?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet burdus?

  1. - Det är som att kontrasten mellan drömvärlden och den riktiga världen är väldigt burdus i dag.

    Med hårda nypor och en rättfram burdus stil skäller han ut odugliga kockar i var och vartannat program.

    Han var högljudd och burdus men en trevlig karl.

    Det gör en redan av naturen burdus människa till en fullständig vilde.

    burdus som han var själv; och så full som Lundaluften var av spex och förringanden!

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för burdus

  1. burdus, 1708; i äldre svenska även buduus 1678 (jämte buus duus 1679), bordus o. 1690 o. bardus Hallman, motsvarande svenska dialekt ba(r)dus = äldre danska bardus, från nyhögtyska: lågtyska pardus, perdus, äldre nyhögtyska perdutz, nyhögtyska bardauz, pardauz; ljudhärmande liksom bums o. bus.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Sivert

    Tysk sidoform till det tyska namnet Sigvard och det nordiska namnet Sigurd, segerväktare.

    Sigvard

    Tyskt namn som betyder segerväktare. Samma namn som det nordiska namnet Sigurd.

    Besläktade namn: Sigvard

    Mest sökta

      Hur böjs burdus?

      adjektiv
      positiven burdus
      ett burdust
      den|det|de burdusa
      komparativen|ett|den|det|de burdusare
      superlativär burdusast
      den|det|de burdusaste