Vad betyder hinna?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Är vilding en synonym till galenpanna?

Hur används ordet hinna?

  • verb
      1. Skalven har också gjort att all tågtrafik ställts in till och med måndag kväll för att rälsen ska hinna kontrolleras och bedömas säker att åka på.
      2. Tsvangirai vill senarelägga valet för att man ska hinna införa reformer som garanterar fria och rättvisa val.
      3. Och på sommaren kan man till och med hinna läsa en vacker gammal upplaga.
      4. Hans ålder gör att en avrättning förmodligen aldrig skulle hinna äga rum.
      5. Om han missade sitt anslutningsflyg skulle han inte hinna ta farväl av sin döende mor.
      1. Kommunala handläggare konstaterar själva att de har svårt att hinna med att följa upp verksamheten i önskvärd omfattning.
      2. Redan nu har räddningsmanskapen svårt att hinna med.
      3. Och där är Socialstyrelsen ändå inte är nöjd utan vill uppenbart att ännu fler ska hinna bli dementa.
      4. Poliser hade på flera håll fullt sjå att hinna med.
  • subst.
      1. Men vad är det för skyddande skandinavisk hinna vi förväntar oss ska ligga över våra kroppar?

hinna i ordbok från 1870

  • Betydelse: Småningom närma sig någon, som fördas förut, och slutligen komma ända intill honom; äfven komma fram till ett mål, dit man ämnat sig.
    Synonymer: , upphinna, påhinna, uppnå
  • Betydelse: Ytterst tunn hudbetäckning; äfven tunt öfverdrag på ytan af flytande ämnen eller på sår.
    Synonymer: hud, skinn, bark, näver

Historik för hinna

  • 1. hinna, verbet = fornsvenska: hinna upp el: ned = danska dialekt hinde; egentligen: få tag i = gotiska hinþan st. verb, fånga; i avljudsförh. till fornsvenska hanna, röra vid, o. fjärmare besläktat med anglosaxiska huntian, jaga (engelska hunt). I den fornsvenska o. nysvenska betydelse 'hinna med' antagl. påverkat av fornsvenska inna, hinna med, uträtta = fornisländska o. fornnorska, allm. urgermanska verb (dock ej i got.): bringa in o. dylikt, avledning av urgermanska inn-, förstärkt form till urgermanska in = nordiska i, jämför t. ex. inbördes. — Se för övrigt behändig. — Verbet böjdes till inpå 1700-t. svagt (imperfekt hinte, hinde). Den starka böjningen (Sahlstedt 1773: hann och så vidare) beror på anslutning till finna, vinna och så vidare Jämför liknande övergång till stark böjning hos knyta, kvida, skryta, snyta, strida, tiga.
  • 2. hinna, substantiv = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska = danska hinde; av urgermanska *hennōn-; bland annat sammanställt med forniriska ceinn, fjäll, korniska cennen, hinna; urindoeuropeiska *kendnā-; till urindoeuropeiska roten (s)ken i skinn; se Lidén Språkv. sällsk. i Upps. förhållande 1891-94 s. 75 f. Fornisländska o. fornnorska himna är obesläktat.

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Bert

Kortform av de tyska namnen Albert och Berthold, lysande, ljus och strålande..

Berta

Kortform av tyska namn som börjar med Bert-, lysande, ljus och stålande..

Besläktade namn: Bertina

Hur böjs hinna ?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en hinna hinnan hinnor hinnorna
genitiv en hinnas hinnans hinnors hinnornas
verb
aktiv passiv
grundform att hinna att hinnas
nutid hinner hinns
dåtid hann hanns
supinum har|hade hunnit har|hade hunnits
imperativ hinn
particip
presens hinnande
perfekt en hunnen
ett hunnet
den|det|de hunna