Vad betyder tid?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

tid i sammansättningar

Är anfang en synonym till initial?

Hur används ordet tid?

      1. Det vore värre om frågorna dykt upp när det inte funnits tid att reparera skadorna.
      1. Så lång tid har branschen aldrig gått tidigare utan att lyckas vända en fallande försäljning.
      1. Det finns goda skäl att anta att människor med rötter i andra kulturer i vissa avseenden kan skilja sig från dem med långvarig inhemsk bakgrund och att skillnaderna minskar över tid genom assimilering samt genom att invandrarna påverkar den svenska kulturen.
      1. Vi lever i en tid när staterna håller varandra om ryggen snarare än i schack.
      1. Heynckes tänker lägga sin tid på annat än fotboll.

tid i ordbok från 1870

  • Betydelse: I filosofisk mening: formen för våra föreställningar om de ändeliga tingens följd efter hvarandra; i allmänt språkbruk: någon viss, nogare bestämd eller afmätt del af denna följd.

Historik för tid

  • tid, fornsvenska tiþ f., även: gudstjänsttid, mässa, reningstid, menstruation (jämför om dessa betydelse under tidevatten) = fornisländska o. fornnorska tið f. (i fornsvenska o. fornisländska o. fornnorska även m., varom nedan), danska tid, fornsaxiska tîd, fornhögtyska zît, zîdh (även neutr.; nyhögtyska zeit f.), anglosaxiska tíd (engelska tide; om betydelse se tidevatten o. timme), av urgermanska *tiði- (knappast därjämte *tiþa-; det neutrala könet i fornhögtyska kan vara sekundärt), möjligen, med Lidén Armen. Stud. s. 92 ursprungligen en konsonantstam på -t-, urindoeuropeiska *dī-t-, av samme författare säkerligen med rätta förbundet med armen. ti, ålder, tid med mera (av *dī-to?); en parallellbildning till m-avledn. timme, till en urindoeuropeiska rot , enligt det vanligaste o. mest sannolika antagandet (Fick 14: 450, Persson Wurzelerw. s. 115 med flera) samma som i forngrekiska daíomai, delar, sanskrit dáyatē, utdelar, i så fall egentligen: avdelning, avsnitt (jämför till); med flera betyd.-analogier, t. ex. fornisländska o. fornnorska hríð, stund: forngrekiska krísis, till urindoeuropeiska (s)kri, dela, klyva (se kris o. rid), svenska skede till gotiska skaidan, klyva, och så vidare Knappast däremot, såsom också föreslagits, med grundbetydelse 'utsträcka' (jämför latin tempus, tid, väl till urindoeuropeiska temp, spänna, tämja, i t. ex. litau.; eller forniriska tan, tid, till urindoeuropeiska ten detsamma i verbet tänja; jämför även under ting). Ej heller, med Kluge ZfdW 8: 145, besläktat med latin dies, dag. — Nysvenska i sinom tid (varom se sin), i rättan tid, fornsvenska þan tiþ och så vidare, fornisländska o. fornnorska í þann tíð visa hän på maskulint kön, som dock säkerligen ej är ursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. i Västmannalagen 1: 111, beror på inverkan från fornsvenska annan, þan tíma, dagh och dylikt Om ordets kön i svenska se för övrigt Tegnér Om genus i svenska s. 146 n. — Tiden i baklås är, Tegnér Kronbruden. — Tidens tand, motsvarande nyhögtyska der zahn der zeit, engelska tooth of time (t. ex. Shaksp.) och så vidare, jämför latin tempus edax rerum Ovidius Metam. — Tids nog = danska tids nok, efter medellågtyska tide (ge)nôch. Jämför de förr brukliga uttryck så tids, hur(u) tids (ännu i dialekt, t. ex. Vrml.). — Tide- i tideräkning, tideböcker och så vidare, av fornsvenska genitiv singular tēþa(r) eller plural tīþa. — Tidsanda, t. ex. Fenix den tredje 1825, Tegnér i skoltal 1835: 'Eolus hade vädret i en säck; och på samma sätt ha även desse (dvs. 'menniskoslägtets lycksaliggörare, verldens förbättrare') tidsandan i sin skinnsäck, och släppa ut så mycket väder deraf, som de behaga'; även för övrigt icke sällan hos Tegnér; efter nyhögtyska zeitgeist, där modeord o. 1800 o. som sådant förlöjligat av Voss 1804, sedermera åter väckt till liv av 'das junge Deutschland'. — Tidsenlig, Fahlcrantz 1840, 1865: 'föga »tidsenliga»' (om åsikter o. d.), Aftonbl. 1845: 'tidsenlig samhällsfrihet', Snällposten 1848: 'tidsenliga reformer'; efter nyhögtyska zeitgemäss, o. 1800, där snart modeord, se R. M. Meyer 400 Schlagworte s. 46 jämfört med Gombert ZfdW 2: 315. I svenskan tydl. först ett mode- o. slagord inom tidningspressen, särsk. om politiska förhållande Att ordet för Fahlcrantz föreföll nytt o. slagordsmässigt framgår av citationstecknen. — Tidsfördriv, yngre fornsvenska tīdh-, O. Petri Kr.: tijd-, med tid- rätt vanligt till o. 1750 (ännu Sahlstedt 1773), tids- t. ex. Spegel 1685 o. vanligt fr. o. m. 1700-t:s första årtionden = äldre danska tidfordriv, danska tidsfordriv, från medellågtyska tîtfordrîf = medelhögtyska zîtvertrîp (nyhögtyska zeitvertreib), en översättningslån av franska passe-temps (varav engelska pastime). — I st. f. sammansättning forntid, medeltid (i histor. betydelse) förr fornålder, medelålder, jämför danska middelalder, nyhögtyska mîttelalter. Sahlstedt 1773, Lagerbring 1788 har medelåldren, Weste 1807 hänvisning från detta ord till medeltiden; Dalin 1853 forntid o. fornâlder, men (i hist. betydelse) blott medeltid. — Jämför för övrigt bittida, tidd, tidender, tidevatten, tidig, tidlösa, tidning, titt (adv.).

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Robert

Tyskt namn sammansatt av betydelseelementen ära och ljus, strålande: strålande i ära eller ärorik..

Robin

Engelsk smekform av det tyska namnet Robert som är sammansatt av betydelseelementen ära och ljus, strålande: strålande i ära, ärorik..

Besläktade namn: Bob, Bobby, Roberto, Rupert

Hur böjs tid ?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en tid tiden tider tiderna
genitiv en tids tidens tiders tidernas