Synonymer till kona
- (tekn.) konformig maskindel; konkoppling; kon
- (åld.) dålig kvinna, sköka, hora
kona
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Föreslå ett nytt ord eller uttryck
Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.
Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!
Vad betyder kona?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet kona?
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Restriktioner infördes rörande vilka ord man fick använda som beskrivning av en ogift mor och ordet kona kom exempelvis att bannlysas.
Vid konstruktion av en axelkoppling behövs kona och splines.
kona i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för kona
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- kona, i god bemärkelse ännu Lind 1749: hustru, liksom i vissa svenska dialekt, fornsvenska kona, kuna (gen. plural kvinna jämte kvænna), kvinna, hustru, frilla = fornisländska o. fornnorska kona (gen. plural kvenna, kvinna), kvinna, hustru, danska kone detsamma, medelhögtyska kone, av urgermanska *kunōn, i avljudsförh. till *kwenōn i gotiska qinô, fornsaxiska, fornhögtyska quena, anglosaxiska cwene detsamma (engelska quean, sköka), mholl. quene, sköka, o. till *kwǣni- i gotiska qêns, kvinna, hustru, fornsaxiska quân, hustru, anglosaxiska cwén, även: drottning (engelska queen, drottning), fornisländska o. fornnorska kvǽn, hustru, fornsaxiska -kvǣn ds; motsvarande sanskrit -jāni; besläktat med sanskrit ganā́-, gnā́-, gudagemål, jāni-, kvinna, hustru, forngrekiska gynḗ (beot. baná), forniriska ben, fornslaviska žena osv.; ett urgammalt urindoeuropeiska ord. Se för övrigt kvinna. — Betyd.-utvecklingen till 'liderlig kvinna och dylikt' är av samma slag som i nyhögtyska dirne (= tärna), engelska hussy (= housewife) o. franska fille, egentligen: flicka, dotter.
Rösta på användares bidrag
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Hur böjs kona?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en kona | konan | konor | konorna |
| genitiv | en konas | konans | konors | konornas |
