Vad betyder mark?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Är moment en synonym till lagrum?

Hur används ordet mark?

      1. Mjällby ligger på ganska säker mark i tabellen.
      1. Det låga utbudet på mark trissar upp priserna på bostäderna och därmed hushållens skuldsättning.
      1. Sedan dinglade fågelungen i bur tillräckligt högt ovan mark och kattorna medan föräldrarna i skift klängde och klättrade på dess utsida och matade sin unge mellan spjälorna.
      2. Kraschen mot fast mark blev våldsam och mannen slungades upp på land.
      1. Först trodde jag att han fuskade men efter att vi spelat klart insåg jag att jag hade tappat en mark i soffan.
      1. När jag växte upp hade vi sommarstuga i Finland och jag minns att det var så spännande att betala med mark och inte krona i affären inne i stan.

mark i ordbok från 1870

Historik för mark

  • 1. mark, jord, fält, område = fornsvenska, danska = fornisländska o. fornnorska mǫrk, skog, obygd, gotiska marka, gräns, fornsaxiska, fornhögtyska marka, även: (gräns)-område (nyhögtyska mark), anglosaxiska mearc (engelska mark, march), av urgermanska *markō- f.; från urgermanska språk: italienska marka, gräns, franska marche. Besläktat med latin margo, rand (jämför marginal), avestiska marəzu, gräns, mir. mruig, bruig, gränsland o. o, (av *mrogi-, se kymrer, jämför gall. folknamnet Allobroges). Alltså egentligen: gräns, varav: gränsskog (jämför t. ex. Finnmarken) > mark. Jämför med avseende på betydelseutveckling ryska kráĬ (kraj), 'gräns' o. 'skog', litauiska mẽdis, träd (egentl.: skog), o. fornslaviska mežda, gräns (urbesläktat med mid- i middag osv.), ävensom under ved. Väl för övrigt sammanhängande med stammen mark- i märke (se d. o.). — Jämför under Danmark (där knappast, såsom antagits, den sena o. oursprungliga betydelse av 'skog' ingår). — Markgreve, jämför fornsvenska margreve, från medellågtyska mar(c)grêve = nyhögtyska markgraf, egentligen: (kunglig) befälhavare över eller ståthållare i ett gränsland (såsom t. ex. Mark Brandenburg osv.). Jämför markis l, Markvard.
  • 2. mark, vikt = fornsvenska, danska = fornisländska o. fornnorska mǫrk, medellågtyska, medelhögtyska, nyhögtyska mark, till urgermanska *markō-, *marka-, märke, väl syftande på märkena eller strecken på vågen, enligt andra på av myndigheterna anbragta tecken eller stämplar. Se för övrigt märke o. följ.
  • 3. mark, mynt = fornsvenska, danska = fornisländska o. fornnorska mǫrk och så vidare, samma ord som föreg, med samma betyd.-utveckling från vikt(enhet) till myntbeteckning (egentligen en mark silver i vikt; sedermera med starkt fallande värde) som engelska pound, franska livre (egentl.: latin libra, skålpund), forngrekiska tálanton (latin talentum); jämför latin pendere, väga o. betala.
  • 4. mark, spelmark, från nyhögtyska marke, av franska marque detsamma, i sin tur från urgermanska språk: fornhögtyska marcha f., beteckning, påskrift, fnord. mark n., märke, vartill märke (se d. o.). Jämför markera.

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Dick

Engelsk smekform av det tyska namnet Rikard: mäktig..

Rikard

Tyskt namn bestående av betydelseelementen mäktig och hård eller stark..

Besläktade namn: Ricky

Hur böjs mark ?

substantivDefinition: terräng, ägor, jordens yta
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en mark marken marker markerna
genitiv en marks markens markers markernas
substantivDefinition: viktenhet, liten bricka
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en mark marken marker markerna
genitiv en marks markens markers markernas
substantivDefinition: myntenhet
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en mark marken mark marken
genitiv en marks markens marks markens