Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder skranka?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet skranka?
I och för sig var det också en oegentlighet, att en dylik politisk makt kunde utövas av ämbetsverk, men då detta i det gamla Frankrike var den enda skrankan mot kungamaktens godtycke, blev de Maupeous åtgärder i högsta grad förhatliga såsom innebärande despotismens fullständiga genomförande.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för skranka
- skranka, jämte danska skranke från nyhögtyska schranke f., skranka, gräns, galler = medelhögtyska, medellågtyska schranke nära besläktat med föregående Ordet uppträder i äldre tid, liksom alltjämt, nästan uteslutande i plural: skrancker t. ex. 1G44 och så vidare (vanligt), skrankor Serenius 1741, skrankar 1700-t., ävensom skrankor 1644, skrankor 1654, skrenkior 1698; singular skranka t. ex. Eld 1725; i övrigt nästan uteslutande i samma eller liknande förbindelser som i nysvenska: hålla sig, bliva, träda (inom) och så vidare, alltså icke i konkret betydelse motsvarande den hos det nära besläktade skrank.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Nästkommande ord
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Åke
Nordiskt namn som kommer från det forntyska namnet Anchio: lillefar.
Besläktade namn: Åge
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs skranka?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en skranka | skrankan | skrankor | skrankorna |
| genitiv | en skrankas | skrankans | skrankors | skrankornas |