Synonymer till syn

• 1. förmåga att se, synsinne: dålig syn
  2. det man ser, anblick: få syn på, en upprörande syn;
     dröm, villa, vision: en drömsyn;
     se i syne se något som inte finns
  3. uppfattning (om något): en ljus livssyn, min syn på saken (åsikt)
  4. utseende, sken: för syns skull, bära syn för sägen;
     till synes av allt att döma
  5. (vardagligt ord) synen ansiktet
  6. (juridisk term) besiktning || -en;
     -er

Uttryck som innehåller syn

• Bära syn för sägen
  Betydelse: Vara ett synligt bevis för att något stämmer
  Exempel: "Den påkostade serien bar syn för sägen - skaparna har inte sparat på krutet"
• Bli lång i synen
  Betydelse: Bli märkbart snopen
  Exempel: "Hon blev lång i synen när hon insåg att allt fikabröd var slut"
• En syn för gudar
  Betydelse: Fantastisk att skåda
  Exempel: "pyramiderna var en syn för gudar"
• få syn på
  Betydelse: Upptäcka något med ögonen
  Exempel: "Hon skulle just gå in med tidningen när hon fick syn på björnen i trädgården"
• För syns skull
  Betydelse: För att något ska se bra ut; som inte har någon egentlig betydelse
  Exempel: "Varningsskylten satt inte där för syns skull; åtgärderna vara mest för syns skull"
• Ingen vacker syn
  Betydelse: En hemsk syn
  Exempel: "Staden var ingen vacker syn efter översvämningen"
• Mitt i synen
  Betydelse: rakt i ansiktet
  Exempel: "Bollen träffade honom mitt i synen"
• se i syne
  Betydelse: Tro sig se något som inte finns, se en hägring
  Exempel: "Han trodde att han såg i syne när ubåten dök upp på babords sida"
• se syner
  Betydelse: Hallucinera, se saker som inte finns
  Exempel: "Han var så trött och hungrig att han såg syner"
• Till synes
  Betydelse: Så vitt det går att se; skenbart
  Exempel: "Han var en till synes frisk ung man; den åtalade gick till synes obesvärad förbi det stora pressuppbådet"

1. Hon har dålig syn på vänster öga.

2. En dyster syn mötte dem när de kom hem.

   När de satt i skogen och åt sin mat­säck, fick de syn på en älg.

3. Den svenska försvarsberedningens syn att ryska övningar trots allt ännu har långt till det som var vardagsmat när Moskva var centrum i ett sovjetiskt imperium har därmed fått mothugg.

   För det andra avslöjar kategoriseringen en oreflekterad syn på svenskhet.

   Ibland har rätten en annan syn än åklagaren på vad som är tillåtet våld.

   Nätsnokandet förändrar vår syn på relationer och människor.

   Och skulle de andra börja svänga så är vår bedömning att Ingves är så pass öppen i sin syn på penningpolitiken att han förmodligen skulle böja sig för majoriteten.

   För det andra anser DJH att en sådan statistik i sig reflekterar en omodern syn på svenskhet.

   Inte om man menar att folkstyre grundar sig i en syn på människan som autonom förnuftsvarelse som aldrig mot sin vilja får användas som medel för andras ambitioner.

   Det är en väldigt demokratisk syn på det hela.

   Det är en vilseledande kategori som upprätthåller en numera förlegad syn på svenskhet.

4. För syns skull ställde jag den nya, dyra bilen ute på gatan.

5. Han var all­deles röd i synen av an­strängningen.

6. Husesyn kallas en nog­grann under­sökning av en fastighets eller lägenhets till­stånd.

• Betydelse: Främre delen af menniskans hufvud, emellan hårfästet, öronen och hakans underdel. Brukas i hvardagstal, allenast i bestämd form och i vissa ordasätt.

  Synonymer: ansikte, anlete, uppsyn, min, blick, anblick

• Betydelse: Den förrättning, då något undergår sorgfällig granskning och undersökning, för "att -finna, om det är så beskaffadt, som det enligt lag, författning, aftal och så vidare bör vara. Inskränker sig till jord- och stadsegendomar, skog och dylikt.

  Synonymer: besiktning

• Betydelse: Förnimmelse af ett föremål genom synsinnet; äfven något som man ser.

  Synonymer: anblick, företeelse, åsyn

1. syn, fornsvenska syn f. = fornisländska o. fornnorska sjön, danska syn (n.; i forndanska också sinn), gotiska siuns, fornsaxiska siun, anglosaxiska sien, av urgermanska *se(g)wni-, bildning på avledning -ni, med Verncrsk växling, till *sehwan, se (jämför t. ex. bön av *bö-ni-); med avljudsformen urgermanska *sa(g)w-ni- i medelhögtyska seltséne, sällsam (se d. o.). - Med avseende på det vulg. syn i betydelse 'ansikte' ('röda i synen' t. ex. Dalins Årg., enligt Weste 1807 familjärt) jämför fornsaxiska (ge)siun detsamma eller litauiska veidas, ansikte, till veizdé'ti, se, eller forngrekiska öpsis till urindoeuropeiska o/i", se (jämför panoptikum o. öga); romarnas öra, ansikte, innehåller däremot ett ord för mun: ös (genitiv öns). I denna betydelse även sy ne n. t. ex. 1722, Wallin 1849, P. Hallström 1896, Ahrenberg 1908 (och så vidare i Finnl.); möjligen efter anlete, an- sikte, tryne och så vidare, men snarast = fornsvenska sy ne n., beskådande = fornisländska o. fornnorska sym, avledning av syn; jämför danska syn n. o. se för övrigt nedan. - Komma till synes, ungt uttryck, äldst i tidn.-spr. o. hos sydsvenska författare, SD 1894, VL 1895, J. Paulson 1895, sedermera även GHT 1898, Sclmck 1898, S. Lagerlöf 1899 osv.; jämte komma till syne PT 1896, Elkan 1899; från danska komme till syne (hos syclsv. författare med påverkan från ska. dialekt) o. sålunda knappast en direkt fortsättning av äldre n s v. komma uti syne 1708, jämför vara til(l)syne Karl IX 1588, o. 1750 o. fornsvenska W sy nes v. til sy ne i olika förb.; till fsv, syne n., beskådande (eller möjligen delvis en försvagad form av fornsvenska *til syna(r), gen. singular av syn); se ovan. - Till samma neutr. syne hör även se i syne, hava syner, jämför äldre svenska gå i syne, göra i syne Rudbeck 1698, vara i syne 1711, 1712 (= svenska dial.), stadde i syne (och förryckte, A. Reuterholm 1738). - I dialekt (t. ex. Ska.) o. vulgärspr. avledning synamente, ansikte, bildat som käftamcnte, efter rom. lånord ss. regemente, traktamente och så vidare - Synkrets, Kolmodin 1750: 'sedt . . nya dagen up vid syne-kretsen gå' = danska synskreds, efter nyhögtyska gesichtskreis, övers, av horisont. - Synpunkt,Möller 1755 (under anamorphose), i litter. väl först på 1770-t., vanligt fr. o. m. 1780-90-t.; förr även syne- = danska, efter nyhögtyska gesichts-pUnkt o. franska point de vue, jämför mlat.punc-tum visus.