Synonymer till villa
subst.
subst.
verb
Synonymer till villa
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder villa?
- villfarelse, förvirring, misstag;
i fyllan och villan se under fylla 1;
synvilla se detta ord || -n;
villor - villa bort förvilla;
villa bort sig gå vilse || -de
- villfarelse, förvirring, misstag;
- friliggande en- eller tvåfamiljshus med trädgård || -n;
villor
- friliggande en- eller tvåfamiljshus med trädgård || -n;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
villa i sammansättningar
Hur används ordet villa?
subst.
Någon koppling till den villa i Ersboda som blev beskjuten ungefär samtidigt som mordet på centralstationen har inte kommit fram.
Om det handlar om en villa rekommenderar vi ett hemlarm kopplat till en larmcentral.
En man brännskadades när brand utbröt i en villa på Färingsö väster om Stockholm på lördagen.
En ung man avlossade flera skott mot en villa i Nydala i Malmö på söndagskvällen.
En villa i Jämö i Blekinge började brinna efter ett blixtnedslag i en telefonledning.
En villa totalförstördes vid en brand i Morberget utanför Ludvika sent på torsdagskvällen.
subst.
Han trodde sig se ett slott, men det var bara en villa.
Det är inte sant vad han säger, det är en villa.
verb
Jag gick runt i staden och råkade villa bort mig.
Han började med en tydlig förklaring, men började villa bort sig efter någon minut.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
villa i ordbok från 1870
Betydelse: [v] Egentligen föra vilse, på orätt väg; figurativt: leda i villfarelse.
Synonymer: förvilla, vilseföra, vilseleda, missleda, blända, förblända, förblinda, dåra, bedåra
Betydelse: Förhållandet, att man förvexlarett föremål med något annat, till följe af bristande uppmärksamhet eller något yttre sinnes ofullkomlighet.
Synonymer: villfarelse, förvillelse, irring, sinnevilla, synvilla, förblindelse, drömbild, tankevilla, hjärnvilla, hjärnfoster, hjärnspöke, inbillningsfoster, drömbild, luftbild, dunstbild, dimbild, töckenbild, gyckelbild, gyckelspel, gyckelverk, bländverk, villomening, irrmening, villolära, irrlära
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för villa
- 1. villa, substantiv, villfarelse, o. verb, se vill.
- 2. villa, Dalin 1853, men mera allmänt först under 1800-t:s senare årtionden, t. ex. A. U. Bååth 1881: 'I skog och på vänliga villor' = nyhögtyska, engelska, franska, från latin vīlla, lantgård, lanthus (franska ville, stad), snarast av *vīcsla, till vīcus, by och dylikt = forngrekiska oĩkos, hus, sanskrit vēçá- detsamma, av urindoeuropeiska *u̯oik-; jfr. s-stammen urindoeuropeiska *u̯eik-s- i gotiska weihs (genitiv weihsis), by, vilket dock av somliga betraktas som lån från latin vīcus; om anglosaxiska wíc, ort, köping, och så vidare se under det ej besläktat vik slutet. — Ett betydligt äldre o. märkligare spår har latin vīlla i de urgermanska språk lämnat efter sig i de för övrigt mycket omstridda talrika tyska ortnamn på -weil, t. ex. Rotweil, o. -weiler, t. ex. Brauweiler, av latin *vīllāre (= franska -viller(s), spanska o. italienska -villar) eller möjligen *vīllārium (= franska villiers); snarast enligt Behaghels synnerligen grundliga o. utförliga undersökning WuS 2: 42 f. minnen av romersk kolonisation: huvudmassan uppträder inom gränserna för det gamla romerska imperiet.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Olaus
Latinsk variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.
Ola
Yngre variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.
Besläktade namn: Olavus
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs villa?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en villa | villan | villor | villorna |
| genitiv | en villas | villans | villors | villornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att villa | att villas |
| nutid | villar | villas |
| dåtid | villade | villades |
| supinum | har|hade villat | har|hade villats |
| imperativ | villa | |
| particip | ||
| presens | villande | |