van

Synonymer till van

Uttal: [va:n]

adj.

övad, kunnig, erfaren, rutinerad, tränad, invand, inkörd, skicklig, garvad; van vid väl bekant med

motsatsord

ovan, orutinerad, okunnig

Uttal: [va:n]

subst.

fornnordisk gud

Uttal: [vän]

subst.

transportbil, skåpbil, varubil, minibuss, storkombi

Användarnas bidrag

synonymer

fordon, luttrad

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder van?

1. (vanligen i pluralis) fornnordisk gud av en annan grupp än asarna || -en;
  -er
1. erfaren, kunnig: en van målare;
  van vid väl bekant med || -t;
  mera, mest v.
1. (engelska) stor täckt transportbil || -en;
  pl. -ar äv. -s

Hur uttalas van?

[vän]

Uttryck och ordspråk relaterade till van

Uttryck med betydelsen van

Bli varm i kläderna
Betydelse: Börja bli van och behärska något
Exempel: Det kommer att gå lättare när du blivit varm i kläderna
Få kläm på
Betydelse: Börja behärska något
Exempel: Han börjar få kläm på det nu
Gammal i garnet
Betydelse: Veteran
Exempel: Kommissarien var gammal i garnet och hade sett många polischefer komma och gå
komma in i andra andningen
Betydelse: löpning blir lättare när kroppen kommit igång; bildligt om att få ny energi och vänja sig
Exempel: Efter en kvart hade han kommit in i andra andningen och löpningen blev lättare
på sin mammas gata
Betydelse: Där man känner sig som hemma
Exempel: För mig är London som att vara på min mammas gata

Hur används ordet van?

adj.

Och han är van att spela i högt tempo efter en säsong i den högsta ligan i Sverige.
Tur i oturen var att mannen var van att vistas i skogen.
Det blev till att börja vandringen nedåt i Montmartre och det är inget att rekommendera för en som inte är van att köra rullstol.
Att det blir en helt manlig uppsättning komiker även i år är något som Schyffert verkar van att få frågor om.
Dessutom är triathleten van vid längre cykelsträckor: fyra mil i OS och nio i en halvironman.
Hon kom på idén till studien när hon under en resa till New York möttes av tydligare könsroller än hon var van vid eller kände sig bekväm med.

subst.

De fornnordiska gudarna Njord, Frej och Freja tillhörde vanerna.

subst.

Han kör omkring i en bensinslukande van.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Historik för van

1. van-, prefix med upphävande eller förringande betydelse av samma slag som nyhögtyska miss-, un-, ver-, fornsvenska van- = fornisländska o. fornnorska, danska = fornsaxiska wän-, fornhögtyska wan(a)- (nyhögtyska wahnsinn), anglosaxiska wän- (i t. ex. anglosaxiska *wantogen ;>. engelska wanton, uppsluppen, övermodig, motsvarande nyhögtyska ungezogen); av fornisländska o. fornnorska adjektiv vanr, saknande = gotiska wans och så vidare, vartill bland annat fornsvenska, fornisländska o. fornnorska vänta, fattas = danska vante, ävensom fornisländska o. fornnorska vana, minska = anglosaxiska wanian, minska, avtaga (engelska wane) osv.; besläktat med latin vänus, tom, sanskrit una- (jämför under vak slutet), forngrekiska evnis, sak- nande, med flera — Vanfrajd, fornsvenska vanfrcegdh = fornisländska o. fornnorska vanfrcégÖ; se fr ej d. — Vanför = fornsvenska = vanférr, danska vanf0r; se för, adjektiv — Vansinnig, fornsvenska van-sinnogher detsamma = äldre danska vansindig (i nydanska i stället afsindig), från medellågtyska wansin-nich = nyhögtyska wahnsinnig (först på 1400-t. o. anslutet till substantiv wahn, ogrundad mening, villa = van). — Vantro, vidskepelse, fornsvenska vantro, vantro, otro = fornisländska o. fornnorska vantru, otro, äldre danska vantro, vantro, misstro, i nydanska: otro ('vantro' heter i nydanska övertro) = medellågtyska wantruwe, misstanke, misstro. Jämför övertro. — Vanvett, i nysvenska blott 'galenskap', men i äldre nysvenska 'oförstånd och dylikt' (jämför ännu hos Sahlstedt 1773 de avvikande övers, av wansinnig o. wanwettig), fornsvenska vanvit, oförstånd = fornisländska o. fornnorska detsamma Den nuvarande betydelse, liksom hos danska vanvid, möjligen från nyhögtyska wahnwilz; i alla händelser föreligger här en eufemistisk betyd.-förskjutning; jämför t. ex. enfaldig o. under salig (engelska silly). 'Vanvett, vansinne' betecknades i fornsvenska i regel med ovit (se o vell) o. gwlniska (till galen). — Van- brukas förr mer än nu, jämför t. ex. äldre nysvenska vanbruk, missbruk, vanbörd, missfoster med mera, vanhopp, misströstan, vankredit, misskredit, Gustaf II Adolf, vanmod, klenmodighet, vanmått, undermål, vansigt, synvilla, vansnäll, okunnig, vantröst, misströstan, vanätska, kärlekslöst behandla. — I åtminstone vanartig, -mäktig förr (åtminstone stundom) med huvudtonen på andra stav. (jämför Arvidi 1651).
2. van, mytol., vanligen i plural vaner, fornnordiska gudomligheter av annat ursprung än asarna, från fornisländska o. fornnorska vanir plural, av mycket omstritt ursprung, bland annat fört till fornsaxiska wanum, klar, glänsande (jämför Vänern), o. till engelska wan, mörk (i det senare fallet om vanerna som jord- eller fruktbarhetsgudomligheter); se senast Brate Vanerna (1914). — Härtill Vanadis, om gudinnan Freyja såsom tillhörande vanernas ätt; från fornisländska o. fornnorska Vanadis (jämför Distingen).
3. van, fornsvenska: van, vanlig = fornisländska o. fornnorska vanr, forndanska van (danska numera vant, egentligen particip till vænne = vänja); i avljudsförh. till fornhögtyska giwon (nyhögtyska gewohnt, med sekundärt t), anglosaxiska gewun, fornsaxiska (med svag form) giwuno; till urindoeuropeiska roten u̯en i sanskrit vánati, bland annat: tycker om, åtrår ~ fornsvenska, fornisländska o. fornnorska una, vara tillfreds osv.; se närmare våning, vän l, 2, vänta, under 1 o. önska. Urgermanska *wana-, *wuna- alltså: som man finner behag i > förtrolig > van. Möjligen besläktat med fornisländska o. fornnorska vin, betesmark, och så vidare, se Valbo o. Väne. — Härtill äldre nysvenska adjektiv vanse, bildat som ledse(n), vilse osv.