Vad betyder bringa?

    1. bröstparti (på djur) || -n;
      bringor

    1. medföra, komma med
    2. förmå, få;
      bringa någon om livet döda någon || bringar, bragte el. bringade, bragt el. bringat, bragt el. bringad
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Är oren en synonym till dyig?

Hur används ordet bringa?

  • verb
      1. Det menar Socialdemokraterna som kräver att det tillsätts en haverikommission för att bringa klarhet i frågan.
      2. Reseföretagets vd Christer Litzell säger att han nu söker bringa klarhet i vad som hände.
      3. Finansieringen av själva museibyggnaden är däremot klar och Foster och partners är sedan länge kontrakterade att bringa reda på leråkern där museet ska byggas.
      4. Vid olika platser i medelhavsområdet söker han bringa liv och tankar i samklang.
      5. Vi kräver att regeringen gör allt den kan för att bringa klarhet i vad som kan vara den svenska statens sämsta affär i modern tid.
      6. - Han kunde inte bringa tillräcklig klarhet i om han skulle fortsätta bjuda in de här personerna.
      7. Nyckelpoängerna var att nomineringsprocesserna måste stramas upp samt att det var rätt att be Mustafa lämna sin post då han inte kunnat bringa klarhet i om han tänkte avstå från olämpliga inbjudningar.
      8. Trots det tror jurister att domstolen missat chansen att bringa klarhet i när ett konstnärligt verk skiljer sig tillräckligt mycket från originalmaterialet för att inte kunna anklagas för att vara ett plagiat.
      9. För mig är det viktigt att bringa klarhet i hur de här överlappningarna tar sig i uttryck.
      1. Kvinnan var tillsammans med flera andra kollegor och nattvandrade som en del av kommunens arbete för att bringa lugn i samhället efter förra helgens oroligheter, då bland annat bilar från hemtjänsten stacks i brand och stenar kastades mot polis och brandmän.
      2. Jag gör nästan vad som helst för dig men du kan inte bringa mig till det här.
      3. Vi hade en trevlig middag men sedan blev vi oense och föll i bråk som kulminerade i makens försök att bringa mig ur livet.
  • subst.
      1. Med bar bringa sprang den unge mannen in på caféet och ropade glatt efter mig.

bringa i ordbok från 1870

Historik för bringa

  • 1. bringa, substantiv, bröst, barm, Var. rer. 1538 = fornisländska o. fornnorska bringa, danska bringe; jämför fornisländska o. fornnorska bringr, kulle, o. svenska ortnamn på Bring-; sannolikt med grundbetydelse av något fram- eller uppskjutande, av urindoeuropeiska *bhrenk- i avljudsförh. till litauiska branks(z)óti, skjuta fram (se Bråviken), växlande med *bhreng- i brink o. *bhrend- (bhrond-) i brant; jämför under barm (slutet). — Hör emellertid bröst till urgermanska roten breus, svälla och dylikt, kunde man dock tänka på en liknande härledning av bringa: litauiska brìnkti, svälla, kvälla fram.
  • 2. bringa, verb, 1524 = danska bringe, från medellågtyska bringen, av fornsaxiska bringan = fornhögtyska, anglosaxiska bringan (nyhögtyska bringen, engelska bring), gotiska briggan; med den allmänt västgerm avljudsformen *brangian = fornsaxiska brengian, äldre nyhögtyska brengen och så vidare (jämför vinda: vända), vartill sannolikt ursprungligen det sedermera till bringa överförda imperfekt gotiska brâhta (av *branht-), nyhögtyska brachte, och så vidare Med motsvarande blott i keltiska språk: kymriska he-brwng, föra fram, korniska hem-bronk (futurum). Jämför Fick4 2: 186 ävensom Brugmann IF 12: 154.

Namn relaterade till bringa

  • Veronika

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Emanuel

Hebreiskt namn som betyder Gud med oss..

Besläktade namn: Immanuel, Manne, Manuel, Manuela

Hur böjs bringa ?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en bringa bringan bringor bringorna
genitiv en bringas bringans bringors bringornas
verb
aktiv passiv
grundform att bringa att bringas
nutid bringar bringas
dåtid bringade bringades
supinum har|hade bringat har|hade bringats
imperativ bringa
particip
presens bringande
perfekt en bringad
ett bringat
den|det|de bringade