Synonymer till kunna
Vad betyder kunna?
- ha lärt sig: kunna cykla, kunna franska;
vara i stånd att: hon kan gå igen efter benbrottet;
ha möjlighet att: jag kan komma på fredag;
(i artighetsfraser): kan du släcka lampan? - vara möjlig: det kan vara sant;
det kan du ha rätt i (jag medger det) - (begäran om lov) få: kan jag gå på bio i kväll?;
du kan gärna komma med (innebär önskan, uppmaning) - det kan vara jobbigt det är ofta jobbigt, brukar ibland ... || kan, kunde, kunnat
- ha lärt sig: kunna cykla, kunna franska;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till kunna
kunna i sammansättningar
Hur används ordet kunna?
Det här är något som du borde kunna allt om och att du inte kan svara alls gör mig djupt bekymrad.
Enligt statens regler ska den som är anställd på regeringskansliet inte samtidigt kunna få arvoden för att man sitter i statliga styrelser.
För att vi ska kunna hantera dessa på ett bättre sätt måste näringsliv och det offentliga skapa en bättre dialog i krishanteringsfrågor där den offentliga sidan måste vara betydligt klarare i sin rolltolkning och styrning.
Ingen annan lär kunna blanda sig i segerstriden i damklassen.
Varför är det viktigt att kunna bilda familj med någon av samma kön?
Enligt World Energy Council ska man kunna borra på cirka tjugo olika platser i landet.
Sida hoppas kunna minska den oron med en ny typ av bistånd.
Gråa byråkrater skulle aldrig kunna göra det som Hitler åstadkom.
Allt för att Munchmuseet ska kunna ta hand om vinsterna av kitschförsäljningen.
Liksom en svensk köpare ska kunna se produktionsorten på förpackningen till en europeisk vara ska hon kunna se om en israelisk vara härstammar från ockuperat område.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
kunna i ordbok från 1870
Betydelse: Betecknar möjlighet öfver hufvud, Förmå deremot styrka att göra något, kraft att handla eller verka. Kunna är till begreppet vidsträcktare och kan sägas både om lefvande varelser och liflösa ting. I allmänt språkbruk' förvexlas dock ofta begge dessa verber med hvarandra.
Betydelse: Äga färdighet, skicklighet, kännedom, insigt i yrke, konst, vetenskap.
Synonymer: veta, afveta, känna, förstå, förstå sig på
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för kunna
- kunna = fornsvenska: känna, veta, vara i stånd, vara möjlig, lära, undervisa = fornisländska o. fornnorska kunna, danska kunne, gotiska, fornsaxiska, fornhögtyska kunnan, (nyhögtyska können), anglosaxiska cunnan (engelska pres. can); besläktat med litauiska žinóti, känna, o. likbetyd. ord i avestiska, arm. o. fir.; med avljudsformerna urindoeuropeiska gnē, gnō i fornisländska o. fornnorska kná, kann, knár, duktig, fornhögtyska irknâan, märka, lära känna, anglosaxiska cnáwan, veta (engelska know), latin (g)nōsco, känner, gnāvus, kunnig (jämför inkognito, nobel, not 2), forngrekiska gignṓskō, lär känna, gnō̃sis, insikt, kunskap (se diagnos), och så vidare Det andra n i urgermanska kunnan är presensbildande. Grundbetydelsen var: känna, veta (kvar i t. ex. kunna utantill, motsvarande nyhögtyska auswendig können, kunna sin läxa osv.); senare: förmå och dylikt, i vilken betydelse ordet undanträngt fornsvenska magha, mogha = fornisländska o. fornnorska mega. — Inte kunna med ngn = danska ikke kunne med en, jämför fornisländska o. fornnorska kunna e-u (vel, illa). — Jämför känna samt kund, kungöra, kunskap, konst, kön 2, miskund, urkund, varkunna.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Malena
Kortform av det hebreiska namnet Magdalena som betyder kvinna från Magdalena. Magdalena var en by i Palestina.
Malin
Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena som betyder kvinna från Magdalena. Magdalena var en by i Palestina.
Besläktade namn: Malene
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs kunna?
| aktiv | |
|---|---|
| grundform | att kunna |
| nutid | kan |
| dåtid | kunde |
| supinum | har|hade kunnat |