Vad betyder veta?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet veta?

      1. Insynen i operationerna är minimal och det är svårt att veta hur många som dödats.
      1. Det är därför svårt att veta om den lagstadgade ordning som finns efterlevs.
      1. Men när hennes pappa fick veta slängde han mer eller mindre ut henne.
      1. - Jag har fått veta att min mamma bara gråter.
      1. Habeas corpus innebär att en fängslad person inom fastställd tid ska få veta skälen till att han eller hon har berövats friheten.

veta i ordbok från 1870

  • Betydelse: Hålla något för sant ur tillräckliga grunder; hafva tydlig kunskap, tillräcklig erfarenhet, klart begrepp om ett ting, om dess tillvaro, natur och väsende; äfven liktydigt med Känna.

Historik för veta

  • veta = yngre fornsvenska, av äldre vita (imperfekt visse, kvar i dalm., sedan viste med analogiskt t ss. i ty.), se till, erfara, veta, känna = fornisländska o. fornnorska detsamma = danska vide, gotiska, fornsaxiska, anglosaxiska witan (jämför engelska to wit, nämligen, av anglosaxiska gerund. tó witanne), fornhögtyska wizzan (nyhögtyska wissen), ett preterito-presentiskt verb med ursprungligen perfektbetyd. av presens, urgermanska *wait : gotiska wait, fornsaxiska wêt, fornhögtyska weiz (nyhögtyska weiss), anglosaxiska wát (äldre engelska wot), fornisländska o. fornnorska veit, fornsvenska, svenska vet, och så vidare = urindoeuropeiska *u̯oida : sanskrit vēda, jag vet (se Veda), forngrekiska oída (av *u̯oid-) detsamma (jämför historia), egentligen: jag har sett, motsvarande latin vīdi (av *u̯oid-ī) i denna senare betydelse, till forngrekiska eìdon, såg (jämför idol, idyll), aor. inf. ideìn (jämför idé), fornslaviska vidëli, se, latin vidēre, se (jämför revidera, vidimera, vision), varav italienska vedere (se belvedär, vedett) o. franska voir (jämför vy); med motsvarande även i keltiska, baltiska o. armen. spr.; se för övrigt vetta. Jämför till betyd.-utvecklingen av pres. vet under lära. — Kausativum: urgermanska *waitian: fornhögtyska weizzen, låta veta, fornisländska o. fornnorska veita, utföra, hjälpa (egentl.: visa), fornsvenska vēta, låta erfara, giva, låta få, bevilja (jämför vålveta) = sanskrit vēdáyati, låter veta, tillkännagiver, meddelar. — Det numera blott vardagligt sup. vist förekommer redan i fornsvenska (jämte vitit, vitat = svenska vetat). — Veta hut, se hut. — Veta vad klockan har slagit, motsvarande i nyhögtyska — Det vete fåglarna, kanske eufemism för fan eller möjligen för att undvika Guds namn; jämför nyhögtyska das mag der kuckuck wissen o. Aristophanes Fåglarne 520: 'Då svor ej heller en mänska vid Gud, men vid fåglarna svuro de alla' (fauvué T* ovdelg åvdgcojioiv röre tfeöv, åW oQvvdac; äjravrec;); men å andra sidan även 600 — 601: 'man säger ju sålunda allmänt: »Nu känner ej någon min skatt, var han finnes, om icke måhända en fågel» (. . Oödeig oldev TÖV firjöavQÖv rov éfiövj nhi]v el TIS ^ö' ÖQVIS). — Jämför för övrigt vett, vetta, vis, visa, viss, vite.
  • Veta, ortnamn Östergötland = fsv.; sannolikt plural till ett i fornsvenska ej uppvisat *vēt = fornisländska o. fornnorska veit f., avloppsdike, trång väg, norska: djup skåra i bjälke, jämför fornisländska o. fornnorska, norska veita ungefär detsamma, avljudsform till fornisländska o. fornnorska vita = vetta. Jämför till bildningen Grava, Gryta, Tveta, Vreta och så vidare o. för övrigt led, väg, riktning: urgermanska *līþan, gå, stång: urgermanska steng i stinga, vret: urgermanska *wrītan osv.

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Osvald

Engelskt namn som består av betydelseelementen guld och härskare..

Evald

Tyskt namn som består av betydelseelementen lag och härskare: rättsvårdare..

Hur böjs veta ?

verb
aktiv
grundform att veta
nutid vet
dåtid visste
supinum har|hade vetat
imperativ vet
particip
presens vetande