skynke

Synonymer till skynke

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. tygstycke;
  förhänge;
  tunn rock;
  ett rött skynke (bildlig betydelse) något eller någon som får en att 'se rött' (bli mycket arg) || -t;
  -n

Vara ett rött skynke för någon
Betydelse: Väcka mycket irritation hos någon; vara avskydd av någon
Exempel: Den frispråkiga ministern var ett rött skynke för oppositionen

Utsikterna av ett finländskt eller svenskt medlemskap diskuteras med jämna mellanrum och är sedan länge ett rött skynke för ryska ledare och militärer.
Efter en stund hamnar vi vid ett jättelikt skynke och genom en glipa kommer vi ut på botten av ett stort hål.
För Pakistan är Norra alliansen ett lika rött skynke som Pakistaninfluerade talibaner är för Norra alliansen.
Han är vare sig någon favorit eller ett rött skynke på finansmarknaden.
Reformen är dock ett rött skynke för republikanerna och har på så vis ytterligare förstärkt polariseringen och oförsonligheten i amerikansk politik.

skynke, 1755 i betydelse 'flik' som botan. term.; ej hos Sahlstedt 1773, men hos Weste 1807, fast där betecknat som vardagligt, i litteraturen vanligt först på 1800-t.; av urnordiska *skunkia-, avledning av svenska dialekt skunk, överrock, äldre danska: ett slags rock, jämför *skunka i fornsvenska skunku-falz maper, frigiven träl (med syftning på ceremonierna vid frigivningen, jämför nyhögtyska mantelkind; Wadstein NTfF 3 R 4: 22). Avljudsform till fornisländska o. fornnorska skikkja, mantel, av urnordiska *skinkiön (jämför Kock Ark. 4: 170 med litter.), besläktat med anglosaxiska scincing, cappa, chlamys (jämför Falk Awn. Kleiderk. s. 178). Väl ytterst till roten i svenska dialekt skunk, böjning eller krökning, fornisländska o. fornnorska skukka('t), rynka, fåll, svenska dialekt skokka, sköte, förkläde, o. besläktat med skänk, skinka, skänka. Alltså egentligen: plagg, som faller i veck eller dylikt Annorlunda Falk Awn. Kleiderk. s. 178: till en nasalerad form av roten i anglosaxiska sciccel, sciccing, kappa och dylikt, fornisländska o. fornnorska skekill, snibb, fornhögtyska scacho, landtunga m. m.; alltså egentligen: något framstickande 1. dylikt Härför kunde tala: svenska dialekt skänk, takskägg, skjul och dylikt, norska skukk, loft, stor hylla, som dock möjligen böra skiljas från skynke. I alla händelser i enskildheter etymologiskt rätt oklara ordgrupper, vilka, om de till ursprunget böra skiljas, dock påverkat varandra.