Synonymer till var

var

Visar resultat för var, menade du vara?

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

adj.

försiktig, skygg, vaksam
varse, medveten

adv.

på vilken plats; varest, där; på någon plats

pron.

varje; var och en

subst.

sårvätska, vätska från sår, slem, pus

subst.

överdrag, fodral, örngott, kuddvar

subst.

flundrefisk; piggvar

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Vad betyder var?

1. individ av flera arter plattfiskar av olika familjer: piggvar, slätvar || -en;
  -ar
1. överdrag (för kuddar, madrasser och dylikt) || -et;
  pl. =, best. pl. -en
1. gulaktig vätska som består av döda vita blodkroppar och sönderfallande vävnad, förekommer vid bakteriell infektion || -et
1. varje: var och en varje person, genitiv var och ens eller vars och ens;
  var sin se detta ord;
  de fick ett äpple var var och en fick ett äpple;
  var tredje, fjärde etcetera en av tre respektive fyra etcetera || -t
1. frågande pronomen: var är du ?, jag vet var du är
2. obestämt: här och var på olika ställen
1. (ålderdomligt ord) försiktig
2. (ålderdomligt ord) varse || oböjl.
1. se vara 5, 6

Uttryck och ordspråk relaterade till var

Uttryck som innehåller var

Här och var
Betydelse: Varstans
Exempel: protester blossade upp lite här och var i landet
I var mans mun
Betydelse: Mycket omtalat
Exempel: Kungskobrans rymning var i var mans mun
var och en
Betydelse: Envar, varje enskild person
Exempel: Var och en måste göra sitt för att hjälpa till
var och varannan
Betydelse: Nästan varje
Exempel: Det är matlagningsprogram i var och varannan tv-kanal
var som helst
Betydelse: på vilken plats som helst
Exempel: Sådant kan inträffa var som helst

var i ordbok från 1870

Betydelse: Säges om djur, som äro väl på sin vakt, till exempel om hundar, som ge hals vid minsta buller.
Synonymer: försiktig, vaksam, varlig, varsam, omtänksam, aktsam
Betydelse: Tjock, svårflytande, hvit eller gul vätska, som bildar sig i sår eller vid bulnader.
Synonymer: orenlighet, smuts, lort, träck, skarn, solk, snusk, går, dynt

Historik för var

1. var, pron., fornsvenska hvar, frågande, obest. o. relät., vilken, den som, var, var och en, varje, någon (genitiv singular m. o. n. hvars, se vars; dativ singular m. hvar-jum, n. hvario, och så vidare, se varje), möjligen, åtminstone delvis, av hvcer genom övergång av -vcer- till -var- som i vara, varda = fornisländska o. fornnorska hverr, danska hver, gotiska hvar j is, av urgermanska *hwarja-; avledning av adverb var (se d. o.); jämför litauiska kurs, vem, till adverb kur. — I fornsvenska svårt att skilja från pron. hvar (se under varken). — Var dag har sin plåga, efter Matt. 6: 34: 'hwar dag hafwer sin egen plågo'. — Var fågel sjunger (osv.), se under sjunga. - Var och en, envar, fornsvenska hvar ok en, hvar en = fornisländska o. fornnorska hverr (ok) einn och så vidare I fornsvenska o. äldre nysvenska även ensamt hvar som självständigt. — Varannan, se detta ord — Vardag, fornsvenska hvardagher = fornisländska o. fornnorska hverdags-, hverr dagr, danska hverdag, svenska dialekt hvardag = norska kvan-, kvenndag, från ackus. singular hvem (hvarn). Jämför nyhögtyska alltag, alllåglich, till alle låge.
2. var, adverb, fornsvenska hvar, adverb o. konj. (frågande, obest. o. relät.), varest, var helst, då, om - fornisländska o. fornnorska hvar, norska kvar, kor, danska Jivor, gotiska (ags.?) hvar; bildat med den i rumsadv. vanliga avledning -r (jämför där, här) till pronominalstammen*/zu>a-i vad (se detta ord 4), ho l och så vidare Fornsaxiska, fornhögtyska hwdr (nyhögtyska wo), anglosaxiska htvwr (engelska wheré) bero väl på sekundär förlängning eller möjligen avljud (urgermanska -ce-); alltså samma växling som i motsvarande ord för där (se detta ord, där dock endast den senare möjligheten antydes). Jämför för övrigt latin cur, quor varför (väl av *k"ör) = litauiska kur, var, vart, ävensom sanskrit kar-hi, när? - Användning av hvar som villkorskonj. i betydelse 'om, därest' är vanlig ännu på 1600-t., t. ex. hos Gustaf II Adolf (författare 1600-t:s svenska s. 210) o. kvarlever in på 1700-t.; jämför nysvenska var om icke, förr även: hvar och icke. - Jämför varest, vart, adv.
3. var, adjektiv, dels (numera blott dialekt eller i dialektiskt färgat språk samtarkais.): varse (i förbindelse med bliva), i senare tid t. ex. Braun o. Säve Yngl.-saga, jämför gamla bibel översättningslån (Es. 23: 1): Varda dess war' (motsvarande i Bib. 1541) samt ordspr. 'bättre före var än efter snar; dels (numera väl blott i dialekt o. i fackspr., i synnerhet jägarspr.), om hundar, fåglar o. vilda djur: vaksam, som gör larm vid minsta buller, lättskrämd, skygg; fornsvenska var, varse, varsam = fornisländska o. fornnorska värr, forndanska var (nu blott i bli var), gotiska wars, försiktig, fornsaxiska (gi)-war, uppmärksam, försiktig, fornhögtyska giwar (nyhögtyska gewahr werden), anglosaxiska w&r (jämför engelska wary, försiktig), gewazr (engelska aware, uppmärksam på); av urgermanska *wara- - urindoeuropeiska *uoro- i forngrekiska -oros, väktare (jämför teori), till urindoeuropeiska roten uer i forngrekiska (h)ordō, varsnar, ser, latin véreri, vörda, frukta, egentligen: (ängsligt) iakttaga, och så vidare — Härtill bland annat avledning svenska dialekt, fornsvenska varskei', uppmärksam och dylikt — Se för övrigt vara 3, vårfågel, varlig, varse, varsko, vålnad, vård, värd l, 2 ävensom reverens.
4. var, överdrag, fornsvenska -var (i bolster- med mera) = danska vaar, fornisländska o. fornnorska ver (med s. k. R-omljud), av urgermanska *waza-; jämför fornisländska o. fornnorska verja detsamma, även: kappa; till urgermanska verbet *wazjan, bekläda, omhölja = fornisländska o. fornnorska verja, fornhögtyska, anglosaxiska werian (engelska wear) med växelformen gotiska wasjan, kausativum, motsvarande sanskrit vāsaýati, bekläder, till urindoeuropeiska roten u̯es, varom under väst. — De västgerm. språk ha i stället (vid sidan av de unga nyhögtyska überzug, engelska cover med mera) ett mycket gammalt (grek.-)lat. lånord: nyhögtyska zieche (fornhögtyska ziahha), holländska tijk, engelska tick (medelengelska tēke), från lat.(-grek*) t(h)ēca (varav även franska taie, forniriska tíach), av forngrekiska thḗkē, behållare, kapsel med mera (ingående i apo-, biblio-, hypotek; se närmare apotek). Ordet inlånades samtidigt med de till samma område hörande nyhögtyska flaumfeder, kissen o. pfühl. För denna ordgrupp ha de nordiska språk i stället inhemska ord: bolster, dyna, kudde, var.
5. -var, fisk, se pigg-, slätvar.
6. var, i sår = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska, ögonslem, äldre danska vaar detsamma, danska vor, var, fornhögtyska warah (nyhögtyska dialekt wark), var, anglosaxiska wearh, bulnad, av urgermanska *warha-; väl utvidgning av urgermanska roten war i anglosaxiska wær n., hav, sjö; i så fall med samma betyd.-utveckling som i svenska dialekt våg, var, fornisländska o. fornnorska vágr = våg 2; jämför Falk-Torp s. 1392. Om fornisländska o. fornnorska vari m., vattenliknande vätska, o. det dock osäkra fornisländska o. fornnorska vári, vätska, vatten (av *warhan-?), se H. Pipping SNF XII. 1: 47 (med litteratur). Avljudsform: ur, sbst.; jämför urin. — Om en annan mindre sannolik möjlighet till förklaring se Mikkola IF 16: 98 (: latin varus, finne). — Ett annat urgermanska ord för 'var' är etter (se detta ord) med denna betydelse i fornsvenska (jämte 'etter' o. 'gift') o. svenska dialekt Engelska har det romanska pus, av latin pūs (se ful).