• 1. gå isär, skilja sig åt, avvika: divergerande meningar (motsats: konvergera) || -de

Hur uttalas divergera?

1. [-ge:-]

• 1. 1. Att redaktören Birger Halléns offentliga åsikter kunde divergera från de ståndpunkter han kunde inta i det privata bör givetvis hållas i minnet.
  2. 1. Om integralen inte konvergerar säges den divergera.
  3. 1. som kan visas divergera då n går mot oändligheten.
  4. 1. Den harmoniska serien kan även visas divergera med hjälp av Integraltestet.
  5. 1. (mer än två går dock inte, då kan punkten divergera mot oändligheten).
  6. 1. Forskarnas åsikter om den kan anses vara etablerad i Nordamerika eller ej tycks divergera.
  7. 1. För formula_10 går det inte att säga något allmänt om konvergens − potensserien kan konvergera betingat, absolut eller divergera.
  8. 1. inte vara integrerbar i origo, så att integralerna som definierar både ortogonalitet och norm för Laguerrepolynomen kommer att divergera.
  9. 1. Utifall att en sådan oändlig summa även vore aritmetisk så skulle den oundvikligen divergera (gå mot oändligheten) och därmed vara långt mindre intressant.
  10. 1. En betingat konvergent serie kan alltså genom en omordning av termerna fås att konvergera mot vilket reellt tal som helst och t.o.m. divergera.
  11. 1. Arbetet kallades Open Verilog Initiative (OVI) men man såg snart att man behövde en hårdare standard för att inte språket åter skulle divergera.
  12. 1. Solstrålar är parallella men ser ut att divergera på grund av ett linjärt perspektiv, jämförbart med hur en väg ser ut att avsmalna mot horisonten.
  13. 1. Om man vill att serien ska divergera (mot formula_13) ser man till att de negativa termerna ligger så pass glest att delsummorna växer utan gräns.
  14. 1. På gränsen, det vill säga där |z − a| = r, kan potensserien uppvisa ett komplicerat beteende och konvergera för vissa värden av z och divergera för andra.
  15. 1. Fokus, brännpunkt, fokuspunkt eller fokalpunkt är den punkt i rymden, i vilken med varandra parallella ljusstrålar som infaller på en spegel eller lins, efter reflektionen, eller brytningen, sammanträffar eller från vilken de syns utgå i alla riktningar (divergera).
  16. 1. Ganska snart efter att det civila kärnkraftsprogrammet fått ökad fart efter 1956 års beslut, började det divergera från det militära kärnvapenprogrammet, den svenska linjen till trots, och trots att man från regeringshåll uppfattade det civila programmet som ett stöd för den militära när handlingsfrihetslinjen lanserades 1959.
  17. 1. Solifugae divergerade från övriga artropodklader för mer än 300 miljoner år sedan.
  18. 1. Divisionen Zygomycota placeras generellt sett nära basen på svamparnas fylogenetiska träd-struktur, eftersom de divergerade från andra svampar efter Chytridomycota.
  19. 1. Keynesianismen divergerade i synnerhet till den så kallade österrikiska och neoösterrikiska skolan, företrädd av Friedrich August von Hayek med flera, och senare Milton Friedmans monetaristiska Chicagoskolan, (jfr.
  20. 1. Vissa paleontologer tror på grund av de geografiska positionerna av fossilen att trollhajen divergerade och specialiserade sig tidigt från en gemensam anfader av Jättehajar/Håbrandsartade hajar (Lamniformes).
  21. 1. De är mer lika caspaserna än vad metacaspaser är och finns bland djur och slemsvamp, medan svampar inte har paracaspaser, vilket är konstigt eftersom slemsvamp divergerade tidigare än uppdelningen mellan svampar och djur.
  22. 1. I en studie från 2015 av Pontus Skoglund med flera, också den baserad på DNA-jämförelse av en 35000 år gammal varg från Sibirien och arktiska hundraser, dras slutsatsen att hundens DNA divergerade från vargens för mellan 27000 och 40000 år sedan.