Synonymer till sjö
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder sjö?
- insjö;
(bildlig betydelse, till exempel) den döde badade i en sjö av blod - hav (speciellt i sammansättningar): Nordsjön osv.;
till sjöss på havet;
gå till sjöss bli sjöman - vågrörelse, sjögång: hög, grov sjö, han tål inte sjön;
grov våg: stora sjöar slog in över båten - (i några uttryck(et)) kasta pengarna i sjön slösa bort till ingen nytta;
vi sitter inte i sjön det är ingen omedelbar fara || sjön [shönn];
-ar
- insjö;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till sjö
sjö i sammansättningar
Hur används ordet sjö?
Dessutom befaras en man drunknad efter att ha försvunnit när han badade i en sjö i Värmland.
Mannen körde i hög hastighet på en sjö utanför Borlänge när han kom ur kurs och styrde upp mot stranden vid elvatiden på lördagskvällen.
Mannen var tillsammans med två vänner på en fisketur vid en sjö i Vitryssland när de fick syn på en bäver vid sidan av vägen.
Två äldre kvinnor påträffades på lördagskvällen drunknade i en liten sjö strax nordost om Uddevalla.
Allt som finns att se på satellitbilden i Google maps är en sjö som oskyldigt speglar himlen.
Vi är på en isbelagd sjö i Kall utanför Åre.
På håll via en ödelagd nöjespark spanar vi över en sjö där vi på andra sidan ser ett stort vitt hus.
Vi förfular alltså stora delar av stan för att hindra regn från att nå sjö och hav?
För två veckor sedan hittades ett dött spädbarn i en sjö nära Viborg på Jylland.
Han hade också en privat lyxbåt i en sjö nära Pyongyang och samlade på rashästar.
Vanligtvis är jag ganska tålig men under riktigt hög sjö blir även jag illamående.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
sjö i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för sjö
- sjö, fornsvenska siö av äldre siör o. (i ort- namn) so-, sce-, se-, insjö, hav, (rinnande) vatten = fornisländska o. fornnorska sjör, sjdr, scér, norska s/0 med mera, äldre danska si09 sio, sce- detsamma, danska s0 = gotiska saiws, insjö, träskmark, fornsaxiska sen, sjö, hav, fornhögtyska séo (nyhögtyska see m., insjö, f. hav), anglosaxiska scé (engelska sea, blott i betydelse 'hav'), av urgermanska *saiwi-, *saiwa- (nordiska spr.), jämför finska lånordet saivo, klart ställe på sjön. Dunkelt, trots åtskilliga tolkningsförslag. Enligt Zupitza Gutt. s. 68 med flera av äldre urgermanska *saigwi- (med bortfall av g- före w såsom i t. ex. m ö), w;-avledn. till roten i urgermanska verbet *slgan, sippra, glida, sjunka (se signa), o. sålunda i avljudsförh. till fornhögtyska gisig, insjö, träsk; jämför, något avvikande, E. Olson Appell, substantiv s. 285. Däremot av Bezzenberger BB 27: 144 f. sammanställt med litauiska syvai, saft, med flera, vartill (med utförlig motivering) H. Petersson Hete-rokl. s. 178 f. Dock enligt Feist snarast ett förindoeur. ord. — I vissa svenska ortnamn uppträder ett Si-, som innehåller ordet sjö (fornsvenska scé-, se-), t. ex. Si en de, härad i Västmanland, fornsvenska Sennda, Seanda; se Lindroth Fornv. 1914 s. 185 o. med avseende på ljudutvecklingen under fä. — Om en avljudsform. siw- i norska ortnamn se Bugge Ark. 20: 352. — Formväxlingen i ordet beror på olika utveckling i skilda kasus av nomin. *saiwa-, delvis också på analogisk utjämning; i enskildheter för övrigt omtvistat; se. t. ex. Kock Sverige ljudh. 2: 300 f. o. där citerad litteratur. - Jämför Sjuhundra, Sju- o. Sjökarby, Säbrå, Sam. En del ortnamn på Sjöge-, Sjös- innehålla icke appell, sjö utan personnamn på fornsvenska Sigh-; se under Sig- o. jämför Sjögesta(d), Sjöstorp. Räfsjö Östergötland är ett fornsvenska Ræfshögh. — Sjöblad (Siö-), nu utdöda adliga o. friherrliga ätter, med namnet (urspr.) från yngre fornsvenska siöbladh, blad av vita näckrosen, liksom danska soblad o. nyhögtyska seeblalt använt som heraldiskt tecken, som ingått i åtskilliga nordiska o. tyska släkters vapen. - Sjöbjörn, E. Carlén 1842 (som djurnamn O. Rudbeck 1679), väl efter nyhögtyska seebär eller engelska sea-bear; jämför franska loup de mer, 'sjövarg' (i svenska sällsynt: sjövarg, sjöulv). - Sjöbuss, Almqvist 1838 (-busse); se buss 1. I samma betydelse förekomma icke sällan olika be- nämningar på sjöfåglar, t. ex. sjöhane Gustaf I, sjöorre Gustaf III, sjöfågel med mera Jämför författare Språk o. st. 16: 65, Å. W:son Munthe Språk o. st. 17; 35. — Sjöman, 1660, Grubb 1678, ej i fornsvenska = fornisländska o. fornnorska sjömadr (sällsynt), danska s0mand, holländska seeman, nyhögtyska seeman 1641 (jämför dock fornhögtyska Séman som personnamn), anglosaxiska seeman (engelska seaman). I fornsvenska i samma betydelse: skipari (se skeppare). — Sjöskum (i sjöskumspipa 1725 osv.), Linné 1735; jämför nedan, motsvarande danska merskum, efter nyhögtyska meerschaum, franska éciune de mer; med österländsk förebild; jämför turikiska kefi-kil, av pers. kef, havsskum, o. gil, lera (E. H. Tegnér Ark. 5: 163): mineralet troddes förr bestå av stelnat sjöskum; jämför Relät. cur. s. no (1682). Våmbéry anser, att ordet ytterst beror på en i Tykland försiggången ombildning av turikiska ak-merdzan, vit korall (jämför ZfdW 1: 361); mycket osäkert (ZfdW 2: 345, 7: 292).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Namn relaterade till sjö
- Morgan
Keltiskt namn med den sannolika betydelsen vit sjö.
Namnsdag: 28 mars
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Vega
Latinsk variant av det arabiska namnet al-Waki, som är namnet på en stjärna i Lyrans stjärnbild.
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs sjö?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en sjö | sjön | sjöar | sjöarna |
| genitiv | en sjös | sjöns | sjöars | sjöarnas |