Synonymer till man
Hur upplevde du uppläsningen av man?
-
karl, herre, mansperson, manfolk, maskulinum, tjomme, lirare, snubbe, pajsare, kille, gubbe
-
make, äkta make, gemål, äkta hälft, livsledsagare, livskamrat
Hur upplevde du uppläsningen av man?
karl, herre, mansperson, manfolk, maskulinum, tjomme, lirare, snubbe, pajsare, kille, gubbe
make, äkta make, gemål, äkta hälft, livsledsagare, livskamrat
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till
uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form
singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en
viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n;
jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are
är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det
här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte
sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta
fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det
ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning
för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Joakim
Hebreiskt namn som betyder Herren skall upprätta..
Kim
Engelskt namn, ursprungligen keltiskt, med oviss betydelse. Även en kortform av det hebreiska namnet Joakim som betyder Herren skall upprätta..
substantivDefinition: karl, make, person | ||||
---|---|---|---|---|
singular | plural | |||
obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en man | mannen | män | männen |
genitiv | en mans | mannens | mäns | männens |
substantivDefinition: manskap | ||||
singular | plural | |||
obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en man | mannen | man | mannarna |
genitiv | en mans | mannens | mans | mannarnas |
substantivDefinition: hår | ||||
singular | plural | |||
obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en man | manen | manar | manarna |
genitiv | en mans | manens | manars | manarnas |