Synonymer till näsa
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder näsa?
- utskjutande del mitt i människans ansikte, tjänstgör som andningsväg och luktorgan;
(bildlig betydelse i en mängd uttryck(et)) gå dit näsan pekar rakt fram;
den gick hans näsa förbi den fick han inte (snopet nog);
få lång näsa bli snopen eller lurad;
ha (fin) näsa för något förstå sig på något;
ha skinn på näsan kunna säga ifrån på skarpen;
lägga sin näsa i blöt blanda sig i;
skriva någon något på näsan tydligt framhålla något för någon;
rynka på näsan åt förakta;
gå med näsan i vädret uppträda högdraget;
vända näsan i vädret (vardagligt ord) dö || -n;
näsor
- utskjutande del mitt i människans ansikte, tjänstgör som andningsväg och luktorgan;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
näsa i sammansättningar
Hur används ordet näsa?
Kniven hettas upp innan operation och när den används bildas rök som sugs in i ett slags mekanisk näsa kallad masspektrometer.
Hans näsa för mål blev tidigt upptäckt.
En kvinna har dömts till villkorlig dom och dagsböter efter att ha slagit till en tafsande man så att hans näsa knäcktes.
Aldrig någonsin har min näsa varit så alert som den är i dag.
Det är exempelvis bara värdinnan som får uppmärksamma gäster med sot på näsa eller kind, att vederbörande har just det.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
näsa i ordbok från 1870
Historik för näsa
- näsa, i äldre nysvenska även 'nos, tryne', fornsvenska næsa, motsvarande äldre næsar f. plural, näsa, näsborrar (med æ från medellågtyska nese, näsa), för *nasar till singular *nas = forngutniska nas, plural nasar, fornisländska o. fornnorska nǫs, plural nasar, norska nŏs, medellågtyska nase, fornhögtyska nasa (nyhögtyska nase), anglosaxiska nasu; danska næse har liksom fornsvenska næsa rönt inverkan från medellågtyska nese, en i-omljudd biform till det nämnda nase. Avljudsformer: nos (se detta ord) o. medellågtyska nose, anglosaxiska nosu (engelska nose), av *nusō; jämför lågtyska nuster, nyhögtyska nüster, näsborr (se detta ord nedan o. jämför till avledning litauiska nasraĩ o. fornslaviska nosdrĭ, näsborrar). Allmän urindoeuropeiska beteckning: latin nāris (vanligen i plural -ēs), näsborr, nāsus, näsa, sanskrit nāsa m. dual., alltså egentligen: näsborr, litauiska nósis (av *nās-), fornslaviska nosĭ (av *nas-) med flera — De flesta stående uttryck, i vilka ordet ingår, ha utländska förebilder eller åtminstone motsvarigheter: Draga någon vid näsan, i äldre nysvenska även leda 1613, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, franska, latin, grek.; bilden tagen från nötboskapen, som ledes med ett snöre, som med en ring är fäst vid nosen. — Få lång näsa, Chronander Bel. 1649, motsvarande i danska, nyhögtyska med mera: besvikelsen vållar, att ansiktet liksom förlänges. — Ha skinn på näsan, i danska (o. ofta även i svenska) i stället ha ben i n. — Inte se längre än näsan räcker, motsvarande i danska, nyhögtyska, franska — Lägga näsan i blöt, t. ex. Onkel Adam 1847, väl sammanblandning av uttryck lägga sin näsa i o. det äldre lägga sin hjärna eller hjärnan eller sitt huvud i blöt, o. 1585 o. ännu vid mitten av 1800-t., motsvarande i danska, i betydelse 'bråka eller bry sin hjärna'. — Rynka på näsan, motsvarande i danska, nyhögtyska, latin osv.; egentligen som reaktion mot dålig lukt. — Sticka näsan i, blanda sig i och dylikt, motsvarande danska stikke sin næse i, nyhögtyska die nase in alles stecken, franska mettre son nez partout, engelska to thrust one's nose into every corner och så vidare — Sätta näsan i vädret, vara stursk eller högmodig, motsvarande danska sætte (holde) næsen i sky, højt, stikke n. til vejrs, nyhögtyska die nase hoch tragen, franska marcher le nez levé. — Näsborr, Sahlstedt 1773; näsborar plural, fornsvenska næso- eller næsabora (bura) f., næsaborar, -borrar m. pl. = norska nasebora, o. danska næsebora, danska næsebor; till fornsvenska, fornisländska o. fornnorska bora, litet hål, fornsvenska *bori; besläktat med borr o. borra. En för frisiska o. engelska gemensam likbetydande beteckning är fornfrisiska nosterlin, förminskningsord till nosterl = anglosaxiska nosþyr(e)l (engelska nostril), av urgermanska *nusō (se ovan) o. anglosaxiska þyrd (þýrel), hål, av urgermanska *þurhila- (se durk 2). Om ett annat urgermanska ord för 'näsborr' se ovan. — Nästippa, se nippertippa. — Näsvis, 1554 i betydelse 'oförskämd' eller dyl.; hos Hels. 1587: näse-, översatt med 'literatulus, semidoctus' o. d.; = danska næs(e)vis, från medellågtyska nesewîs eller nyhögtyska naseweis, egentligen: begåvad med fint väderkorn; i medelhögtyska t. ex. om hundar. Ett gammalt inhemskt uttryck för 'näsvis' är fornsvenska næsadiærver, äldre nysvenska näsdjärf, äldre danska næsedjærv. — Om svenska dialekt näsestyver, näsknäpp, se det dock ej säkert hithörande styver.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Amalia
Latinsk variant av gotiska namn som börjar med Amal-: verksam.
Amelie
Fransk variant av det latinska namnet Amalia, som är en variant av gotiska namn som börjar med Amal-: verksam.
Besläktade namn: Amalie, Amelia, Emelia, Emelie
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs näsa?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en näsa | näsan | näsor | näsorna |
| genitiv | en näsas | näsans | näsors | näsornas |