Synonymer till öva

Betydelser
Exempel
sv-en

träna, lära sig, inöva, studera, repetera, repa
utbilda, lära upp, träna (upp), skola, drilla, trimma, exercera, dressera, vänja
utöva, bedriva, praktisera, tillämpa; föröva, begå

Användarnas bidrag

nöta

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder öva?

1. lära upp (någon i något), träna: öva någon i sång;
  lära sig, träna, repetera: öva sång två timmar om dagen;
  öva sig träna: öva sig i sång
2. utöva, bedriva, praktisera: öva våld, öva rättvisa;
  föröva, begå: öva brott || -de

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Nästkommande ord

öva i vapnens bruk, öva in, öva inflytande på, öva mannamån mot, öva sig, öva sig i vapnens bruk, öva tillsyn, öva upp

Liknande ord till öva

inövande, inövning, oövad, övad, övning

öva i sammansättningar

inöva, inövad, utöva, samöva, uppöva, utövare

Hur används ordet öva?

Men att skriva vetenskapliga artiklar och presentera forskningsresultat är en mycket viktig del i forskarens arbete och därför måste forskarstudenter öva på det.
Att läsa gestaltad text är att öva sig på dubbelblick: det finns en yttext och en undertext i allt som händer.
Att pressa barn att öva och spela kan skapa ett livslångt lidande.
Genom guidade meditationer fick barnen öva sig i att visualisera sina inre bilder.
Lönnermark hade fått öva för att språkväxlingen skulle kännas naturlig.
Man måste öva och nöta stegen innan de sitter.
Syftet med dagen var att lära känna varandra och öva lite på att cykla i klunga samt självklart få några mil i benen.
Man måste öva på att känna medkänsla så att den blir reflexmässig.
Nu är det dags att polisen tar ett samlat ansvar för att öva med andra myndigheter inför eventuella terroristangrepp.
Att uppmuntra samarbete framför tävling kan öva upp förmågan till medkänsla.
Redan i tonåren började Micke öva brott och sedan gick det som det gick.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

öva i ordbok från 1870

Gammal stavning: Öfva
Betydelse: Utmärker en vana dervid.
Synonymer: begå, bedriva, föröva, bryta, förbryta
Gammal stavning: Öfva
Betydelse: Genom tätt upprepade likartade rörelser, handlingar och så vidare, söka att bibringa någon en större färdighet, mera vana.
Synonymer: vänja, tillvänja, uppöva, inöva, dressera
Gammal stavning: Öfva
Betydelse: Göra bruk af något, till exempel öfva knep, list, våld.
Synonymer: utöva, idka, driva, bedriva

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för öva

öva (imperfekt nu -ade, i äldre nysvenska även -de) = fornsvenska (imperfekt -adhe o. -dhe), utöva, uppöva, göra, förehava, jämte danska øve från medellågtyska ôven, av fornsaxiska ôbjan (fira) = fornhögtyska uoben (nyhögtyska üben); jämför fornhögtyska uobo, åkerbrukare; av urgermanska *ōƀian, till urindoeuropeiska āp- i sanskrit ā́pas n., arbete, verk, religiös handling, avljudsform till avel o. ämne. Jämför övlig.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Olaus

Latinsk variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.

Ola

Yngre variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.

Besläktade namn: Olavus

Mest söktaföregående vecka

Hur böjs öva?

verb
	aktiv	passiv
grundform	att öva	att övas
nutid	övar	övas
dåtid	övade	övades
supinum	har\|hade övat	har\|hade övats
imperativ	öva
	particip
presens	övande
perfekt	en övad ett övat den\|det\|de övade