/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Vad betyder skola?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

/1004363/HBSynonymerMobilMid

skola i sammansättningar

/1004363/HBSynonymerMobilBot
Nyhet

skola i ordbok från 1870

Är novitie en synonym till novis?

Hur används ordet skola?

  • subst.
      • Som krafttag för en bättre skola är det rätt beklämmande.
      • Det verkar vara viktigare att fundera över eventuella brister i den finska skolan än att fundera över hur vår skola kan bli bättre.
      • Terrorattacken mot Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt att gå i skola har blivit känd över hela världen.
      • Råttspillning i vete och ris hittades på samtliga skolor och på en skola i staden Thanagazi låg en död råtta bland maten.
      • Att utestänga kinesiska till förmån för engelska i svensk skola blir då ett resursslöseri om något.
      • - Jag var den enda på min skola som lyssnade på Latin Kings.
      • För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller äldreboende krävs att denne har tillgång till bra information.
      • Barn och vuxna på en skola och en förskola i Västmanland har akutvaccinerats mot mässling.
      • Och det är just i lärarfrågan som Socialdemokraterna menar att nyckeln till en bättre skola finns.
      • Att kränkningarna kunnat ske i en skola där barnet är skyldigt att vistas är allvarligt nog.
      • Hon är av samma filosofiska skola som Sokrates.
  • verb
      • Vi måste få bukt med rasism i vårt samhälle men det är viktigt att påpeka att det knappast är rasifierades uppgift att skola rasister.
      • Under våren passar det bra att skola om tomatplantorna.
      • Jag ska springa hela varvet runt sjön på under en timme.
      • Pappa ska ta hand om tvätten ikväll när han kommit hem från jobbet.
      • Ska man lyssna på sådant här dravel?
      • Hon ska vara deras wildcard men det är tveksamt om hon faktiskt ens är på plats ikväll.
Nyhet

Historik för skola

  • 1. skola, hjälpverb, med slutet o-ljud, utvecklat i trycksvag stavelse, jämför äldre nysvenska skåla, den ursprungligen tryckstarka formen, fornsvenska skola, skula, skulu (pres. skal, forngutniska även al, jämför dalm. al o. infin. ula; imperfekt skulde, skulle; i fornsvenska = fornisländska o. fornnorska även pres. sal, se nedan; ska, även i fornnorska, plural sku, kvar ännu hos Bellman, jämför t. ex. Dahlstierna: sko, vilka former uppkommit i svagtonig ställning), vara förpliktad, vara bestämd, skola (enligt andras mening), komma att med mera = fornisländska o. fornnorska skulu, norska skula, danska skulle (egentligen ipf.-konj.-formen), gotiska, fornsaxiska skulan (skal), fornhögtyska s(c)olan (s(c)al; nyhögtyska sollen), anglosaxiska sculan (engelska pres. shall), gammalt pret.-presens; egentligen: vara skyldig, besläktat med litauiska skylù (*skīl-), skìlti, komma i skuld, skelèti, vara skyldig, skůlà, (pänninge)-skuld, fornpreussiska skallīsnan ackusativ plural, plikt, med mera Övriga anknytningar osäkra: enligt Meringer IF 18: 229 (i anslutning till Grimm) till roten skel, klyva (i skilja osv.): 'jag har sårat eller dödat > är förpliktad till mansbot > bör, måste'; enligt andra rotbesläktat med latin sce-lus, brott; se närmare Walde under detta ord — Med avseende på betyd.-utvecklingen: 'vara skyldig (att betala)' ;> 'vara förpliktad, böra' jämför franska devoir, böra, vara tvungen, skola och dylikt, av latin débere (se debet). — I urgermanska språk är skola ursprungligen ett modalt hjälpverb; den futurala betydelse är jämförelsevis ung; redan vid mitten av 1600-t. brukas dock skola i svenska betydligt oftare än varda för att uttrycka tillkommande tid. — Former på s- i st. f. sk- finnes utom i svenska, fornisländska o. fornnorska o. nyhögtyska även i lågtyska, holländska, frisiska, skotsk-eng.; möjligen redan urgermanska utveckling; se senast H. Möller NTfF 4 R 8: 67 f. - Jämför skuld, skyld, skylla.
  • 2. skola, äldre nysvenska o. svenska dialekt ofta skole, jämför A. U. Bååth 1881: 'Skall i skole och har så brådt', fornsvenska skole m., föreläsning, skola = fornisländska o. fornnorska skoli, danska skole, medellågtyska schöle, fornhögtyska scuola (nyhögtyska schule), anglosaxiska scöl (engelska school); ungefär samtidigt med t. ex. kloster o. munk lånat från vulgärlatin schöla (med samma slags vokalförlängning som i brev o. dom 1), av latin schöla, ledighet, vila som kan användas på lärda sysselsättningar, lärd undersökning, föreläsning, skola, kollegium, klass, lån från forngrekiska skholé, vilket, liksom s k erna, är en bildning till roten s(e)gh i forngrekiska ékhö, håller, har (av *seghö; se t. ex. seger). Det forngrekiska ordet betyder egentligen 'vila' (varifrån även betydelse 'tröghet, lättja') o. brukades sedermera även om den vila o. underhållning som filosof-skolorna skänkte; slutligen också om själva lokalen; jämför motsvarande betyd.-utveckling hos forngrekiska dialribé. - De fnord. orden ha närmast lånats från fornsaxiska o. anglosaxiska - Formen på -a i nysvenska utgår från oblika kasus av fornsvenska skole (jämför anda^ ande, h j ärna ~ hjärne osv.); möjligen också påverkan från det latin ordet. - Skolfux, t. ex. Lucidor (väl i betydelse 'pedant') - danska skolefux, från nyhögtyska schul-fuchs, pedantisk lärare; i Sverige dock numera som skämtsam benämning på skollärare i allmänhet. Väl snarast utvecklat ur bruket av ordet fuchs (se fux) om skolgossar (jämför Dalin 1853) o. novischer vid universiteten; enligt andra ombildning av nyhögtyska fex, narr (se luri-fax).
  • [skola, svenska dialekt, substantiv o. verb: stöd, stötta o. d.; se under skorsten.]

Mina sökningar

Rensa mina sökord

Dagens namnsdag

  • Bernhard
    Tyskt namn som består av betydelseelementen björn och stark eller hård: björnstark.
  • Bernt
    Variant av det tyska namnet Bernhard som består av betydelseelementen björn och stark eller hård: björnstark.
  • Besläktade namn: Berna, Berhardina

Mest sökta

föregående vecka

Hur böjs skola?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en skola skolan skolor skolorna
genitiv en skolas skolans skolors skolornas
verbDefinition: ska; avse; komma att; vara tvungen; torde
aktiv
grundform att skola
nutid ska
dåtid skulle
supinum har|hade skolat
verbDefinition: utbilda; omplantera
aktiv passiv
grundform att skola att skolas
nutid skolar skolas
dåtid skolade skolades
supinum har|hade skolat har|hade skolats
imperativ skola
particip
presens skolande
perfekt en skolad
ett skolat
den|det|de skolade
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2
Testa våra nya ordspel
Kostnadsfritt