Vad betyder skola?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

skola i sammansättningar

Hur används ordet skola?

  • subst.
      1. Som krafttag för en bättre skola är det rätt beklämmande.
      2. Det verkar vara viktigare att fundera över eventuella brister i den finska skolan än att fundera över hur vår skola kan bli bättre.
      3. Terrorattacken mot Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt att gå i skola har blivit känd över hela världen.
      4. Råttspillning i vete och ris hittades på samtliga skolor och på en skola i staden Thanagazi låg en död råtta bland maten.
      5. Att utestänga kinesiska till förmån för engelska i svensk skola blir då ett resursslöseri om något.
      6. - Jag var den enda på min skola som lyssnade på Latin Kings.
      7. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller äldreboende krävs att denne har tillgång till bra information.
      8. Barn och vuxna på en skola och en förskola i Västmanland har akutvaccinerats mot mässling.
      9. Och det är just i lärarfrågan som Socialdemokraterna menar att nyckeln till en bättre skola finns.
      10. Att kränkningarna kunnat ske i en skola där barnet är skyldigt att vistas är allvarligt nog.
      1. Hon är av samma filosofiska skola som Sokrates.
  • verb
      1. Vi måste få bukt med rasism i vårt samhälle men det är viktigt att påpeka att det knappast är rasifierades uppgift att skola rasister.
      1. Under våren passar det bra att skola om tomatplantorna.
      1. Jag ska springa hela varvet runt sjön på under en timme.
      1. Pappa ska ta hand om tvätten ikväll när han kommit hem från jobbet.
      1. Ska man lyssna på sådant här dravel?
      1. Hon ska vara deras wildcard men det är tveksamt om hon faktiskt ens är på plats ikväll.

skola i ordbok från 1870

Historik för skola

  • 1. skola, hjälpverb, med slutet o-ljud, utvecklat i trycksvag stavelse, jämför äldre nysvenska skåla, den ursprungligen tryckstarka formen, fornsvenska skola, skula, skulu (pres. skal, forngutniska även al, jämför dalm. al o. infin. ula; imperfekt skulde, skulle; i fornsvenska = fornisländska o. fornnorska även pres. sal, se nedan; ska, även i fornnorska, plural sku, kvar ännu hos Bellman, jämför t. ex. Dahlstierna: sko, vilka former uppkommit i svagtonig ställning), vara förpliktad, vara bestämd, skola (enligt andras mening), komma att med mera = fornisländska o. fornnorska skulu, norska skula, danska skulle (egentligen ipf.-konj.-formen), gotiska, fornsaxiska skulan (skal), fornhögtyska s(c)olan (s(c)al; nyhögtyska sollen), anglosaxiska sculan (engelska pres. shall), gammalt pret.-presens; egentligen: vara skyldig, besläktat med litauiska skylù (*skīl-), skìlti, komma i skuld, skelèti, vara skyldig, skůlà, (pänninge)-skuld, fornpreussiska skallīsnan ackusativ plural, plikt, med mera Övriga anknytningar osäkra: enligt Meringer IF 18: 229 (i anslutning till Grimm) till roten skel, klyva (i skilja osv.): 'jag har sårat eller dödat > är förpliktad till mansbot > bör, måste'; enligt andra rotbesläktat med latin sce-lus, brott; se närmare Walde under detta ord — Med avseende på betyd.-utvecklingen: 'vara skyldig (att betala)' ;> 'vara förpliktad, böra' jämför franska devoir, böra, vara tvungen, skola och dylikt, av latin débere (se debet). — I urgermanska språk är skola ursprungligen ett modalt hjälpverb; den futurala betydelse är jämförelsevis ung; redan vid mitten av 1600-t. brukas dock skola i svenska betydligt oftare än varda för att uttrycka tillkommande tid. — Former på s- i st. f. sk- finnes utom i svenska, fornisländska o. fornnorska o. nyhögtyska även i lågtyska, holländska, frisiska, skotsk-eng.; möjligen redan urgermanska utveckling; se senast H. Möller NTfF 4 R 8: 67 f. - Jämför skuld, skyld, skylla.
  • 2. skola, äldre nysvenska o. svenska dialekt ofta skole, jämför A. U. Bååth 1881: 'Skall i skole och har så brådt', fornsvenska skole m., föreläsning, skola = fornisländska o. fornnorska skoli, danska skole, medellågtyska schöle, fornhögtyska scuola (nyhögtyska schule), anglosaxiska scöl (engelska school); ungefär samtidigt med t. ex. kloster o. munk lånat från vulgärlatin schöla (med samma slags vokalförlängning som i brev o. dom 1), av latin schöla, ledighet, vila som kan användas på lärda sysselsättningar, lärd undersökning, föreläsning, skola, kollegium, klass, lån från forngrekiska skholé, vilket, liksom s k erna, är en bildning till roten s(e)gh i forngrekiska ékhö, håller, har (av *seghö; se t. ex. seger). Det forngrekiska ordet betyder egentligen 'vila' (varifrån även betydelse 'tröghet, lättja') o. brukades sedermera även om den vila o. underhållning som filosof-skolorna skänkte; slutligen också om själva lokalen; jämför motsvarande betyd.-utveckling hos forngrekiska dialribé. - De fnord. orden ha närmast lånats från fornsaxiska o. anglosaxiska - Formen på -a i nysvenska utgår från oblika kasus av fornsvenska skole (jämför anda^ ande, h j ärna ~ hjärne osv.); möjligen också påverkan från det latin ordet. - Skolfux, t. ex. Lucidor (väl i betydelse 'pedant') - danska skolefux, från nyhögtyska schul-fuchs, pedantisk lärare; i Sverige dock numera som skämtsam benämning på skollärare i allmänhet. Väl snarast utvecklat ur bruket av ordet fuchs (se fux) om skolgossar (jämför Dalin 1853) o. novischer vid universiteten; enligt andra ombildning av nyhögtyska fex, narr (se luri-fax).
  • [skola, svenska dialekt, substantiv o. verb: stöd, stötta o. d.; se under skorsten.]

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Love

Maskulinform av det svenska namnet Lovisa, som kommer från det forntyska namnet Ludvig: berömd kämpe..

Ludvig

Tyskt namn som består av betydelseelementen beröm och kämpe: berömd kämpe..

Besläktade namn: Luis, Louis, Lajos

Hur böjs skola ?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en skola skolan skolor skolorna
genitiv en skolas skolans skolors skolornas
verbDefinition: ska; avse; komma att; vara tvungen; torde
aktiv
grundform att skola
nutid ska
dåtid skulle
supinum har|hade skolat
verbDefinition: utbilda; omplantera
aktiv passiv
grundform att skola att skolas
nutid skolar skolas
dåtid skolade skolades
supinum har|hade skolat har|hade skolats
imperativ skola
particip
presens skolande
perfekt en skolad
ett skolat
den|det|de skolade