Vad betyder befara?

    1. befara att vara rädd för att, frukta att || -de

    1. fara på eller över || befar, befor, befarit, befaren
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet befara?

      1. Oroligheter den senaste tiden har fått Israel att befara ett nytt palestinskt uppror.
      2. Det finns anledning att befara att påtvingade kontroller av kvinnors underliv förekommer i större utsträckning än vad man kan tro.
      3. När jag scrollar igenom kommentarsfälten på tidningarnas nätsidor börjar jag befara att detta innehåll inte står så högt i kurs numera.
      4. Samtidigt befarar de att åtstramningarna kommer att kännas ännu mer när Partido Popular tar över.
      5. Sedan Finland och Grekland har gjort upp om säkerheter för finländska lån till Aten har många börjat befara att det andra stödprogrammet till Grekland ska stoppas.
      6. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att berättelsen inte i sig ger anledning att befara att den är konstruerad.
      7. Det finns därför all anledning att befara att rubrikerna om våldsdåd i Afghanistan snart åter står i internationellt fokus.
      8. När man får ett skalv med den magnituden i det här området kan man befara att det kommer ett ännu större.
      9. Tyvärr kan vi befara samma utveckling när kommunal vattenförsörjning säljs ut.
      10. På grund av blåsten är det läge för brandkåren att befara att branden kan spridas till den närliggande skogen.
      1. Det var minus tjugo grader ute och därför bedömde vi det som säkert att befara isen.

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Tekla

Grekiskt namn som består av betydelseelementen gud och rykte..

Tea

Kortform för de grekiska namnen Dorotea, Guds gåva, Teodora, Guds gåva, och Teresia kvinna från ön Thera..

Hur böjs befara ?

verbDefinition: frukta
aktiv passiv
grundform att befara att befaras
nutid befarar befaras
dåtid befarade befarades
supinum har|hade befarat har|hade befarats
imperativ befara
particip
presens befarande
perfekt en befarad
ett befarat
den|det|de befarade
verbDefinition: fara på
aktiv passiv
grundform att befara att befaras
nutid befar befars
dåtid befor befors
supinum har|hade befarit har|hade befarits
imperativ befar
particip
presens befarande
perfekt en befaren
ett befaret
den|det|de befarna