/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Synonymer till vall

Hur upplevde du uppläsningen av vall?

eller

Vad betyder vall?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

/1004363/HBSynonymerMobilMid
Nyhet

vall i ordbok från 1870

Är fermt en synonym till raskt?

Hur används ordet vall?

      • Huset låg skyddat bak­om en vall mot havet.
      • Staden kom att skyddas av en vall och en vallgrav.
      • En åker där vall­växter odlas till slåtter eller bete kallas vall.
      • Nu är det dags att gå i vall med boskapen.
  • Övriga exempelmeningar
    1. Sverige behöver ta en poäng på Örjans vall för att säkra segern i grupp A.
    2. Men uddlösheten och bristen på kreativa lösningar fick ofta publiken på Örjans vall att sucka.
    3. Halmstad gjorde sitt sista framträdande som allsvenskt lag på Örjans vall för den här gången.
/1004363/HBSynonymerMobilBot

Hur böjs vall?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en vall vallen vallar vallarna
genitiv en valls vallens vallars vallarnas
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
Nyhet

Historik för vall

  • 1. vall, gräsbevuxen mark (i bland annat gräs-, hård-, ängsvall), jämn mark (jämför kyrkvall), fornsvenska valler, valder (a- o. u-stamsböjn.), fält, mark, säter = fornisländska o. fornnorska vǫllr (plural vellir), danska vold, voll, samma ord som fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska wald, skog (jämför valthorn), anglosaxiska, engelska weald detsamma, engelska wold, slätt och dylikt, av urgermanska *walþu- (*walðu-); av ovisst ursprung: av Solmsen KZ 42: 214 n. 4 (med litter.) ställt till fornslaviska vlatĭ, hår (av *u̯olti-), forniriska folt detsamma (av *u̯olto-), forngrekiska lásios, trädbevuxen med mera (av *u̯l̥ti-; se det dock sannolikt ej besläktat lund), osv.; enligt andra till sanskrit vāṭa- (av -lt-), vāṭi-, trädgård, park; för övrigt blott ännu osäkrare antaganden. Till betyd.-växlingen jämför under lund. Se även följ.
  • 2. vall i gå, köra (i) vall (ett liknande uttryck hos P. Brahe 1581), jämte valla, driva boskap i vall, vakta betande boskap, t. e. 1658; till vall 1 i betydelse 'ängsvall' o. d.
  • 3. vall, förskansning, skydd mot vatten, kust, strand (t. ex. svenska vallens höjning), fornsvenska vall = danska vold, i betydelse 'kust' val, från medellågtyska wal (genitiv walles) eller, i betydelse 'kust', från lågtyska eller holländska = fornsaxiska wal, mur, klippvägg, medelhögtyska wal, fästningsvall, ringmur (nyhögtyska wall), anglosaxiska weall (engelska wall, vägg); gammalt lån från latin vallum, förskansning, pålverk, väl kollekt. till vallus, påle, antagl. rotbesläktat med svenska dialekt val, rund, käpp, fornisländska o. fornnorska vǫlr och så vidare (se val 1).
  • 4. Vall-, Valla, ortnamn, ursprungligen plural (liksom Haga, Vånga, Åsa, Angå osv.), i regel till vall l i den i äldre svenska vanliga betydelse 'slät mark, fält', i synnerhet om en slätt avsedd eller använd för ett visst allmänt ändamål (ting, marknad, kult), alltså om ställen som varit medelpunkter i bygden; ofta i närheten av forna kultplatser; jämför t. ex. Valla, by på Frösön Jtl., där fordom lagting o. marknad holl.s, Valla vid Linköping (märk det närbelägna Mjärdevi av fornsvenska Nicer-dhavi: N j or d), Valla Gåsinge sn Södermanland (i närheten av Ullevi, N är lunda, 'Njords lund' o. Ljunga, jämför »Lionga J>ing» vid Linköping), Vall Torsåkers sn Gästr., förr tingsplats (nära Vi), Vallby Bro sn Uppl. (nära Ullevi), Tingvalla, gammalt namn på Kärlstad, och så vidare Se Wessén Forntida gudsdyrkan i Östergötland s. 5 (Meddel. fr. Ögtlds Fornm.-fören. 1921) med litteratur. — I flera fall utgår dock n svenska Vallby från ett fornsvenska Vadhby, liksom åtminstone en gång nysvenska Skälby från fornsvenska Skcedhbij. — Endast medelbart ingår vall l i ortnamn V al l s ås Mark Västergötland, av äldre nysvenska Vallsvinås (fornsvenska *Valsvina-äs), sannolikt med SOA IX. 2: 131 till ett vallsvin, dvs. svin som gå i vall på det slags allmänning, som i landskapslagarna kallas svinavalder.

Mina sökningar

Rensa mina sökord

Mest sökta

föregående vecka
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2