/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Visar resultat för ros, menade du ro?

Synonymer till ros

Hur upplevde du uppläsningen av ros?

eller

Vad betyder ros?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
/1004363/HBSynonymerMobilMid
Fortsätt scrolla

Liknande ord till ros

/1004363/HBSynonymerMobilBot

Är hemlistisk en synonym till cesur?

Hur används ordet ros?

      • Förslaget får både ris och ros av politiker och näringslivsföreträdare.
      • Pia Sundhage gav Öqvist både ris och ros efter matchen.
      • Själv får Schyman ris och ros av både sympatisörer och motståndare.
      • Ett par av regeringspartierna gav Smeedgard ros för att han sätter fingret på den viktiga lönekonkurrensen.
      • Men enligt den enkät som SL genomförde i höstas och som SvD nu tagit del av finns det både ris och ros med det nya systemet.
      • Förra året döpte jag en ros till Maybe Mia.
      • Han bockar framför statyn och lägger en ros precis som kyrkklockan slår.
      • Det är en oerhört rikblommande och kraftigt växande ros med vita doftande blommor.
      • Jag är rätt säker på att mina utslag är någon form av ros och ska till vårdcentralen nu i eftermiddag för att få dem undersökta.

ros i ordbok från 1870

Historik för ros

  • 1. ros (blomma), i vissa svenska dialekt o. äldre nysvenska med betydelse 'blomma i allm.', stundom ros(s)a, fornsvenska rōs (plural -er), rōsa (plural -or) = senisländska rós(a), danska ros, medellågtyska rôse, fornhögtyska rôsa (nyhögtyska rose), anglosaxiska rose (engelska =); liksom flera andra odlade prydnadsväxter från romarna (jämför t. ex. lilja, viol): av latin rosa (kyrkolat. rōsa), varav franska rose; väl lån från forngrekiska ródon (om de omstridda ljudförhållandena se Walde s. 658), eoliska bródon (av *u̯rodon), hos Homerus blott i adjektiv rodóeis o. i sammansättning, t. ex. rodo-dák-tylos, rosenfingrad (jämför oleander). Enligt allmänt antagande ytterst lån från iranskt område, där växten snarast utvecklats till praktblomma: fpers. *varda- npers. gul, jämför namnet på diktsamlingen Gulistan), varav armen. vard; för övrigt av somliga betraktat som rotbesläktat med latin rādix o. rot; av andra (Schulze m. fl.), med större skäl, med anglosaxiska word, tornbuske (norska ōr, vinbärsbuske med mera, bör nog däremot avskiljas). Jämför vindros o. ros 2. — Icke dansa på rosor, t. ex. Chronander 1647, motsvarande i danska, efter nyhögtyska nicht auf rosen gebetlet sein o. latin jacre in rosa, egentligen: ligga på rosor, med syftning på de med rosenblad fyllda bäddarna. — Rosende (i folkvisestil o. d.), fornsvenska rosene bladh, rosane kindher osv.; väl huvudsakligen från böjda former av medelhögtyska adjektiv rôsin, rosig, dels möjligen också från genitiv plural (av substantiv) *rosene, av den fornsax. ändelsen -ono. Jämför Kock Sverige ljudhist. 4: 40. I äldre nysvenska även som förstärkningsord, t. ex. Prytz 1622: 'så rosene pricken'; kvar i nysvenska rosenrasande. — Rosen-, från genitiv singular plural av medellågtyska rôse. Hit höra bland annat en del svenska ortnamn såsom Rosendal med motsvarande redan under 1400-t. — Rosengård, nu blott poet., under 1500-1600-t. i betydelse 'blomsterträdgård', fornsvenska rosengardher detsamma, från medellågtyska rôsengarde; jämför fornsvenska krydda- o. yrtagardher. — Rosenkrans, radband, fornsvenska rosenkranz, från medellågtyska o. ty.; jämför medellatin rōsarium (franska rosaire osv.); införd på 1200-t; kulorna skola ursprungligen ha pressats av rosor. — Rosett, Konst o. Nyh. Magas. 1818, i sammansättning tidigare, t. ex. G. F. Gyllenborg 1762: Rosett-Peruk; av franska rosette, egentligen förminskningsord till rose, alltså: liten ros. — Ett stort antal av de synnerligen många familjenamnen på Ros(en)- liksom av dem på Lil(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin uppkomst att tacka den stora popularitet, som sedan forna tider rosen o. liljan åtnjutit, väl betygad bland annat från våra folkvisor, jämför bland annat de där förekommande sammansättning rosenlund, liljekvist, liljerot och så vidare Detsamma gäller också om den i familjenamn så allmänna linden, folkvisans populäraste träd. I vissa fall dock av annat ursprung; se Rosenblad.
  • 2. ros, rosfeber, erysipelas t. ex. Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen = äldre danska rose, danska rosen, från nyhögtyska rose 1600-t. = holländska roose; samma ord som föregående, efter det röda hudutslaget; jämför nyhögtyska rotlauf detsamma — I fornisländska o. fornnorska ámusótt, nyisländska även áma, motsvarande anglosaxiska óman plural detsamma (se åma). — Förr även kallad S. Antonii eld, Antonius eld, med motsvarande i norska dialekt (Antonseld), nyhögtyska o. engelska, efter medellatin ignis Sancti Antonii (ursprungligen närmast om dragsjuka, ergotismus); efter den helige Antonius, som åkallades för sjukdomens botande.
  • 3. ros, lovord = fornsvenska, danska, jämte verbet rosa = fornsvenska: prisa, skryta = fornisländska o. fornnorska hrósa, danska rose; en s-bildning till urgermanska roten hrō i fornisländska o. fornnorska hróðr m., berömmelse = anglosaxiska hróðor, tröst, glädje (av urgermanska *hrō-þra-), anglosaxiska hréð, ära, seger, gotiska hrôþeigs, segerrik (av urgermanska *hrōþi-), fornsaxiska hrôm, beröm, ära, fornhögtyska hruom, rop, pris, ära, skryt (nyhögtyska ruhm), vartill berömma; rotbesläktat med ropa o. kanske avlägset besläktat med sanskrit kīrtíṣ, berömmelse med mera Se för övrigt Robert, Rudolf, Rolf, Rutger. Grundbetydelse är 'rop o. d.'; jämför svenska vara i ropet. — Rosa marknaden 1547 osv.

Namn relaterade till ros

  • Rosa
  • Rosita

Mina sökningar

Rensa mina sökord

Dagens namnsdag

  • Malena
    Kortform av det hebreiska namnet Magdalena som betyder kvinna från Magdalena. Magdalena var en by i Palestina.
  • Malin
    Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena som betyder kvinna från Magdalena. Magdalena var en by i Palestina.
Besläktade namn: Malene

Mest sökta

föregående vecka

Hur böjs ros?

substantivDefinition: törnros
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en ros rosen rosor rosorna
genitiv en ros rosens rosors rosornas
substantivDefinition: hudutslag
singular
obestämd form bestämd form
nominativ en ros rosen
genitiv en ros rosens
substantivDefinition: lovord
singular
obestämd form bestämd form
nominativ ett ros roset
genitiv ett ros rosets
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2