Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till skola

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder skola?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet skola?

subst.

  1. Som krafttag för en bättre skola är det rätt beklämmande.

    Det verkar vara viktigare att fundera över eventuella brister i den finska skolan än att fundera över hur vår skola kan bli bättre.

    Terrorattacken mot Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt att gå i skola har blivit känd över hela världen.

    Råttspillning i vete och ris hittades på samtliga skolor och på en skola i staden Thanagazi låg en död råtta bland maten.

    Att utestänga kinesiska till förmån för engelska i svensk skola blir då ett resursslöseri om något.

    - Jag var den enda på min skola som lyssnade på Latin Kings.

    För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller äldreboende krävs att denne har tillgång till bra information.

    Barn och vuxna på en skola och en förskola i Västmanland har akutvaccinerats mot mässling.

    Och det är just i lärarfrågan som Socialdemokraterna menar att nyckeln till en bättre skola finns.

    Att kränkningarna kunnat ske i en skola där barnet är skyldigt att vistas är allvarligt nog.

  2. Hon är av samma filosofiska skola som Sokrates.

verb

  1. Vi måste få bukt med rasism i vårt samhälle men det är viktigt att påpeka att det knappast är rasifierades uppgift att skola rasister.

  2. Under våren passar det bra att skola om tomatplantorna.

  1. Jag ska springa hela varvet runt sjön på under en timme.

  2. Pappa ska ta hand om tvätten ikväll när han kommit hem från jobbet.

  3. Ska man lyssna på sådant här dravel?

  4. Hon ska vara deras wildcard men det är tveksamt om hon faktiskt ens är på plats ikväll.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

skola i ordbok från 1870

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för skola

  1. 1. skola, hjälpverb, med slutet o-ljud, utvecklat i trycksvag stavelse, jämför äldre nysvenska skåla, den ursprungligen tryckstarka formen, fornsvenska skola, skula, skulu (pres. skal, forngutniska även al, jämför dalm. al o. infin. ula; imperfekt skulde, skulle; i fornsvenska = fornisländska o. fornnorska även pres. sal, se nedan; ska, även i fornnorska, plural sku, kvar ännu hos Bellman, jämför t. ex. Dahlstierna: sko, vilka former uppkommit i svagtonig ställning), vara förpliktad, vara bestämd, skola (enligt andras mening), komma att med mera = fornisländska o. fornnorska skulu, norska skula, danska skulle (egentligen ipf.-konj.-formen), gotiska, fornsaxiska skulan (skal), fornhögtyska s(c)olan (s(c)al; nyhögtyska sollen), anglosaxiska sculan (engelska pres. shall), gammalt pret.-presens; egentligen: vara skyldig, besläktat med litauiska skylù (*skīl-), skìlti, komma i skuld, skelèti, vara skyldig, skůlà, (pänninge)-skuld, fornpreussiska skallīsnan ackusativ plural, plikt, med mera Övriga anknytningar osäkra: enligt Meringer IF 18: 229 (i anslutning till Grimm) till roten skel, klyva (i skilja osv.): 'jag har sårat eller dödat > är förpliktad till mansbot > bör, måste'; enligt andra rotbesläktat med latin sce-lus, brott; se närmare Walde under detta ord — Med avseende på betyd.-utvecklingen: 'vara skyldig (att betala)' ;> 'vara förpliktad, böra' jämför franska devoir, böra, vara tvungen, skola och dylikt, av latin débere (se debet). — I urgermanska språk är skola ursprungligen ett modalt hjälpverb; den futurala betydelse är jämförelsevis ung; redan vid mitten av 1600-t. brukas dock skola i svenska betydligt oftare än varda för att uttrycka tillkommande tid. — Former på s- i st. f. sk- finnes utom i svenska, fornisländska o. fornnorska o. nyhögtyska även i lågtyska, holländska, frisiska, skotsk-eng.; möjligen redan urgermanska utveckling; se senast H. Möller NTfF 4 R 8: 67 f. - Jämför skuld, skyld, skylla.
  2. 2. skola, äldre nysvenska o. svenska dialekt ofta skole, jämför A. U. Bååth 1881: 'Skall i skole och har så brådt', fornsvenska skole m., föreläsning, skola = fornisländska o. fornnorska skoli, danska skole, medellågtyska schöle, fornhögtyska scuola (nyhögtyska schule), anglosaxiska scöl (engelska school); ungefär samtidigt med t. ex. kloster o. munk lånat från vulgärlatin schöla (med samma slags vokalförlängning som i brev o. dom 1), av latin schöla, ledighet, vila som kan användas på lärda sysselsättningar, lärd undersökning, föreläsning, skola, kollegium, klass, lån från forngrekiska skholé, vilket, liksom s k erna, är en bildning till roten s(e)gh i forngrekiska ékhö, håller, har (av *seghö; se t. ex. seger). Det forngrekiska ordet betyder egentligen 'vila' (varifrån även betydelse 'tröghet, lättja') o. brukades sedermera även om den vila o. underhållning som filosof-skolorna skänkte; slutligen också om själva lokalen; jämför motsvarande betyd.-utveckling hos forngrekiska dialribé. - De fnord. orden ha närmast lånats från fornsaxiska o. anglosaxiska - Formen på -a i nysvenska utgår från oblika kasus av fornsvenska skole (jämför anda^ ande, h j ärna ~ hjärne osv.); möjligen också påverkan från det latin ordet. - Skolfux, t. ex. Lucidor (väl i betydelse 'pedant') - danska skolefux, från nyhögtyska schul-fuchs, pedantisk lärare; i Sverige dock numera som skämtsam benämning på skollärare i allmänhet. Väl snarast utvecklat ur bruket av ordet fuchs (se fux) om skolgossar (jämför Dalin 1853) o. novischer vid universiteten; enligt andra ombildning av nyhögtyska fex, narr (se luri-fax).
  3. [skola, svenska dialekt, substantiv o. verb: stöd, stötta o. d.; se under skorsten.]

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Allan

    Engelskt namn med keltiskt ursprung, betyder eventuellt den harmoniske.

    Glenn

    Keltiskt namn som betyder trång och enslig dal eller man från dalen.

    Hur böjs skola?

    substantiv
    singularplural
    obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
    nominativen skolaskolanskolorskolorna
    genitiven skolasskolansskolorsskolornas
    verbDefinition: ska; avse; komma att; vara tvungen; torde
    aktiv
    grundformatt skola
    nutidska
    dåtidskulle
    supinumhar|hade skolat
    verbDefinition: utbilda; omplantera
    aktivpassiv
    grundformatt skolaatt skolas
    nutidskolarskolas
    dåtidskoladeskolades
    supinumhar|hade skolathar|hade skolats
    imperativskola
    particip
    presensskolande
    perfekten skolad
    ett skolat
    den|det|de skolade