/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Synonymer till vind

Hur upplevde du uppläsningen av vind?

eller

Vad betyder vind?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Liknande ord till vind

vind i sammansättningar

/1004363/HBSynonymerMobilMid
Nyhet

vind i ordbok från 1870

Är spillet en synonym till återstod?

Hur används ordet vind?

  • adj.
      • Den där stolen är alldeles vind.
  • subst.
      • Rudd har givit partiet vind i seglen men måste visa en tuff framsida.
      • Bernhard Haase lämnade sin familj vind för våg.
      • Krigsretoriken från Nordkorea ger vind i seglen för Japans regeringsparti.
      • - Kan nog börja matcherna med lite mer vind i seglen här.
      • Storbankerna fortsätter att dominera men uppstickarna har börjat få viss vind i seglen.
      • Bakgrunden till den kritik som med jämna mellanrum kommer mot statens hantering av skattebetalarnas bolag handlar ofta om att styrningen är otydlig och att bolagen släpps vind för våg till egenmäktiga vd:ar.
      • Men nu blåser det äntligen en ny vind över biståndsvärlden och den heter jobbskapande.
      • Stark vind från sydväst och ett regn som inte ser ut att upphöra.
      • Växlande molnighet och stark vind från sydväst.
      • Hård vind och stora mängder regn eller snö gjorde vägarna hala.
      • Har du varit uppe i husets vind?
      • Det hängde en vind i hans trädgård.
/1004363/HBSynonymerMobilBot
Nyhet

Historik för vind

  • 1. vind (väderl.), fornsvenska vinder = fornisländska o. fornnorska vindr, danska vind, gotiska winds, fornsaxiska, anglosaxiska, engelska wind, fornhögtyska wint (nyhögtyska wind), av urgermanska *winda- = urindoeuropeiska *u̯entó-, med vokalförkortning av *u̯ē(i)nto- = latin ventus (jämför ventilera), kymriska gwynt; utvidgning av part. pres. till urindoeuropeiska roten (a)u̯ē(i), blåsa (jämför med avseende på bildningen t. ex. sann ävensom tand), vartill även likbetyd. sanskrit vāju-, vāta- (jämför Oden), litauiska véjas, forngrekiska aḗtēs (egentl.: blåsaren, bildat som poiētḗs = poet); se för övrigt vaja, vanna, vinge ävensom väder. — Vind för våg, bokstavsrimmande uttryck, t. ex. Dalins Arg., som även har för vind och våg (dessutom 1649 m. fl.); jämför fornsvenska wær (dvs. värjer) for windh oc wagh; motsvarande danska for vind og vove. Ett annat är i väder och vind = nyhögtyska in wind und wetter. — Vindböjtel, Porthan 1780 om person, J. Jolin 1844 om bakelse = danska vindbøitel, från nyhögtyska windbeutel, till nyhögtyska beutel, liten säck (av oklar upprinnelse); egentligen: av luft uppblåst liten säck, sedan: ett slags ihålig bakelse; ytlig, opålitlig person. Om bakelse förr även vädermunk. — Vindflöjel, se flöjel o. väderhane. — Vindros, meteor., 1864, motsvarande nyhögtyska wind-rose, franska rose des venis m. fl.; efter den rosettlika formen. — Vindsked (dial.), se under sked. — Vindägg, ägg utan skal, t. ex. I. Erici o. 1645; danska vindæg även: obefruktat ägg; från nyhögtyska windei i båda betydelse = engelska wind-egg, egentligen: ägg som blott innehåller luft; jämför forngrekiska (h)ypēnémion ōón (till ánemos, vind) Aristophanes Fågl. 694. — Vindöga, se d. o.
  • 2. vind (i hus), fornsvenska vinder, egentligen: för vinden öppet rum; jämför loft o. fornsvenska vædherrum. — Härtill sammansättning med -s t. ex. vindsrum, medan sådana till vind 1 bildats utan detta.
  • 3. vind (vindspel), t. ex. 1687, fornsvenska vinder m. o. vind f., vindspel, vindhjul, vinda, till verbet vinda.
  • 4. vind, adjektiv, t. ex. 1675 = fornisländska o. fornnorska vindr, danska vind, gotiska in-winds, vrång; till vinda. — Vindögd, Bib. 1541 = danska vindøjet. Den gamla nordiska beteckningen kvarlever i svenska dialekt skjalg; se under skela.
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2