Vad betyder blåsa?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Är svära en synonym till bedyra?

Hur används ordet blåsa?

  • verb
      1. Och innan turerna kring Zlatan Ibrahimovic försvunnit lär det fortsätta blåsa hårt kring miljardprojektet i Paris.
      2. Apparaterna som används liknar de som bilister får blåsa i vid poliskontroller men är mer avancerade och mäter promillehalten direkt.
      3. Murray erkände att han druckit men vägrade att blåsa i alkoholmätaren.
      4. Soldaterna älskade att blåsa upp ballongerna och fästa dem på målen av papp.
      1. Kan man blåsa faran över för Northlands Pajalagruva nu?
      2. Visserligen har stängningen av en fyra kilometer lång huvudledning resulterat i en sjunkande bakteriehalt i vattnet men VA Syd vågar ännu inte blåsa faran över.
      1. - Det är fruktansvärt att blåsa och profitera på dem som gjort en välgörenhetskonsert.
      1. Spelet stannade av och alla i FCK väntade på att domaren skulle blåsa av för frispark.
      2. När det väl börjar blåsa kan spelreglerna snabbt skifta till den enskildes nackdel.
  • subst.
      1. Vänta tills det bildas en blåsa i testdroppen: då först är fudgen varm nog och redo att tas av plattan.
      1. Om jag inte byter skor åtminstone ett par gånger i veckan så får jag garanterat en bjässe till blåsa på vardera häl.
      2. Jag skrek åt dem att stanna bilen: jag behövde verkligen tömma min blåsa och jag hade ingen tid över till artigheter.
      1. Mamma pekade på kvinnan som syntes på tv-skärmen och sa: En sån blåsa skulle man allt ha!

blåsa i ordbok från 1870

Historik för blåsa

  • blåsa, substantiv, 1538 = norska blaasa, väl från lågtyska eller nyhögtyska blase, motsvarande medellågtyska blâse, fornhögtyska blâsa, av stammen i blåsa, verbet besläktat med bläddra 2.
  • blåsa, verbet, fornsvenska blāsa = fornisländska o. fornnorska blása, gotiska -blêsan, medellågtyska blâsen, fornhögtyska blâsan (nyhögtyska blasen), av en urgermanska rot blǣs-, en utvidgning med s av den i fornhögtyska blâjan (nyhögtyska blähen), anglosaxiska bláwan (engelska blow), latin flāre, blåsa; jämför blad. Danska blæse har (liksom svenska dialekt bläsa o. den fornsvenska biformen blǣsa) æ efter i-omljudda presensformer. — Den gamla reduplicerade ipf.-formen bles, bläs, (= nyhögtyska blies) uppträder i äldre nysvenska o. svenska dialekt — Härtill: blåst, fornsvenska blāster, motsvarande fornisländska o. fornnorska blástr (se närmare bläster).

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Gabriel

Hebreiskt namn som betyder Guds kämpe..

Rafael

Hebreiskt namn som betyder Gud har läkt. .

Hur böjs blåsa ?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en blåsa blåsan blåsor blåsorna
genitiv en blåsas blåsans blåsors blåsornas
verb
aktiv passiv
grundform att blåsa att blåsas
nutid blåser blåses
dåtid blåste blåstes
supinum har|hade blåst har|hade blåsts
imperativ blås
particip
presens blåsande
perfekt en blåst
ett blåst
den|det|de blåsta