Synonymer till värld
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder värld?
- vår planet och livet på den;
annan planet (med liv);
del av vår värld: den kristna, muslimska, kommunistiska etcetera världen;
Gamla och Nya världen Europa, Asien och Afrika respektive. Amerika och Australien;
tredje världen se detta ord;
vid världens ände mycket avlägset och ensligt - det jordiska, materiella (i motsats till det andliga, religiösa): världens frestelser;
inte av denna världen (bildlig betydelse, ofta förstärkande), otrolig, sagolik: en dessert som inte var av denna världen - verksamhetsområde: affärsvärlden, den akademiska världen
- världsalltet
- (i en del uttryck(et)) det är inte hela världen det gör inte så mycket;
vad (hur, vem) i all världen? (uttryck(et) för stark förvåning eller undran);
fara all världens väg fara långt bort, försvinna;
förr i världen förr i tiden, för länge sedan;
få eller skaffa något ur världen få det att försvinna;
en dam, man av värld världsdam respektive världsman (se dessa ord);
(vardagligt ord, förstärkande) hon hade världens otur mycket stor otur || -en;
-ar
- vår planet och livet på den;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till värld
värld i sammansättningar
Hur används ordet värld?
Storslagen domedagsfilm om en värld drabbad av zombievirus och framvällande arméer av döda som hotar hela mänskligheten.
Han chockade en hel värld med levande boaormar och söp dygnet runt med självförbrännande rockstjärnor.
En hel värld följde hennes kamp samtidigt som man fördömde attacken som talibanerna tog på sig ansvaret för.
Om Kina besegrade USA i en kärnvapenduell kunde vi kanske hamna i en Bladerunnerliknande värld där vi alla äter nudlar och talar kinesiska.
Man behöver bara lyssna på Bauman och Rushkoff för att förstå i vilken värld vi lever.
Han vet att det är en brutal värld och han vill hjälpa henne att växa upp och inse hur brutalt det är.
Franciskus lever inte i en materiell värld och han är ingen materiell påve.
Jag lever hellre i världen än i tankarna.
Jag har ju träffat sådana här människor och de kan inte lämnas utanför berättelsernas värld för att de stämmer för väl med vad vi förväntar oss.
Kosteröarna är som en värld för sig.
Varför framväxten av denna värld skulle göra Håkan Hellström till en sämre artist framgår dock inte.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
värld i ordbok från 1870
Gammal stavning: Verld
Betydelse: Inbegreppet af allt skapadt, af allt som är till, både andligt och sinligt.
Synonymer: natur
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för värld
- värld, fornsvenska værld, værild, -ald, -uld, f. o. n., människoålder, värld(en), människorna = fornisländska o. fornnorska verǫld detsamma, danska verden (egentligen best. f.), fornsaxiska werold, fornhögtyska weralt (nyhögtyska welt), anglosaxiska weorold, av urnordiska *wera-alðō, med deklinationsväxling av -alði-, till fornisländska o. fornnorska verr, man, gotiska waír och så vidare (se varulv o. Värend) o. fornsvenska *ald, tidsålder med mera, i alda oþal, gammal släktjord, o. Rökstensinskr. aldum dativ plural, släktled (800-t.) = fornisländska o. fornnorska ǫld, tidsålder, mänsklighet, i plural: människor, norska old, mängd, äldre danska old, tid, forntid, gotiska alds, tiderymd, livstid, fornsaxiska oldi plural, människor, anglosaxiska ield, tiderymd, livstid, ålder med mera, plural ielde, människor, av urgermanska *alði- (urnord., med dekl.-växling, *alðō), vbalabstr. på (ie.) -ti till urgermanska *alan, föda (se för övrigt aldrig, alster, ålder, älska). Värld betyder alltså egentligen 'människoålder'; jämför till betydelse van Helten ZfdW 10: 193 ävensom latin sæculum (se sekel). Liksom himmel o. helvete ett uteslutande germanskt ord. Betydelse 'världsallt, universum' är i de urgermanska språk jämförelsevis ung (dock redan i yngre fornsvenska) o. beror på inverkan från antiken, där denna betydelse redan hos de gamle grekiska filosoferna uppträder hos kósmos, egentligen: (världs)ordning (jämför kosmopolit), varav bland annat även betydelse 'prydnad' (se kosmetik), vilken betydelse också finnes hos latin mundus, värld (franska monde). I religiös användning ofta i etisk betydelse, om den 'syndiga världen' (i motsats till Gud); jämför världens furste (denna werldenes förste Joh. 14: 30), efter latin princeps mundi, forngrekiska toũ kósmou toú-tou árkhōn. — Uttryck ss. den lärda världen, fantasiens värld komma närmast från nyhögtyska — Halvvärld, motsvarande i danska o. nyhögtyska, efter franska demimonde. — Stora världen, motsvarande i danska o. nyhögtyska, efter franska le grand monde. — Till värld i betydelse 'jorden' hör världsdel, Wallerius Tank. om verld. 1776, efter nyhögtyska weltteil 1725; däremot Ehrenadler 1723: fyra Wärldenes delar. — Världsallt(et), 1799 i övers, från nyhögtyska: 'idéen om et Verldsalt', Atterbom Phosph. 1810; Journ. f. litt. 1812: werldsalltet, substantivering till -all, efter nyhögtyska weltall t. ex. Wieland och så vidare, av äldre weltenall, jämför latin ūniversum till adjektiv ūniversus. — Världsborgare, i betydelse 'kosmopolit' Stenhammar 1798 (om Kellgren), Geijer 1811, Ling 1820 osv.; i allmännare betydelse Hasselroth 1794 i översättningslån av Campe (om ett barns inträde i världen) osv.; efter nyhögtyska weltbürger (redan 1669, men modeord under senare hälften av 1700-t., bland annat hos Wieland); översättningslån av forngrekiska kosmopolítēs (se kosmopolit). — Världsman, i modern betydelse Grubbe 1831: 'verldsmannens förbindliga ton och belefvenhet' (ej hos Weste 1807; men däremot i samma betydelse verldsmenniskja); efter nyhögtyska weltmann, franska homme du monde. Tidigare (o. delvis också något senare) i andra användning: hos O. Petri 'lekman'; 1794 om Chesterfield o. av C. Th. Järta 1837 om Gustaf II Adolf ('den ädlaste verldsman'); för övrigt också brukat av Thorild i liknande betydelse — I äldre nysvenska förekommer ett världsling (-e-), Swedberg, Rydelius, i betydelse 'världslig sinnad människa', bildat till världslig som brottsling till brottslig, ensling till enslig. — Ett gammalt urgermanska ord för 'världen' = 'den bebodda jorden' föreligger i det mytol. Midgård (fornisländska o. fornnorska Miðgarðr, gotiska midjungards osv.); till mid-, i mitten befintlig. — I betydelse 'värld, mänsklighet' har gotiska i stället manasêþs, till stammen i man o. för övrigt liksom latin sæculum utgående från urindoeuropeiska roten sē(i) i verbet så; o. vidare faírhvus = anglosaxiska feorh, liv, fornhögtyska ferah, fornisländska o. fornnorska fjǫr; med avledning fornisländska o. fornnorska firar, män (poet.), fornsaxiska mid firihun, fornhögtyska mit firahim, anglosaxiska firas.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Namn relaterade till värld
- Valdemar
Nordisk variant av det ryska namnet Vladimir: världens herre.
Namnsdag: 18 april - Volmar
Lågtysk form av det nordiska namnet Valdemar, som kommer från det ryska namnet Vladimir: världens herre.
Namnsdag: 18 april
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Amalia
Latinsk variant av gotiska namn som börjar med Amal-: verksam.
Amelie
Fransk variant av det latinska namnet Amalia, som är en variant av gotiska namn som börjar med Amal-: verksam.
Besläktade namn: Amalie, Amelia, Emelia, Emelie
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs värld?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en värld | världen | världar | världarna |
| genitiv | en världs | världens | världars | världarnas |