Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till sticka

Synonymer till sticka

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder sticka?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet sticka?

verb

  1. Oppositionen har haft svårt att sticka hål på regeringens ekonomiska politik.

    För att det ska bli ett malariautbrott måste en malariamygga sticka en smittad människa och få i sig parasiterna.

    Han försökte flera gånger ta sitt liv genom att springa med huvudet före in i väggar och genom att sticka nagelfilar i halsen.

    Här finns inga vassa hörn som kan sticka hål på bubblan.

    Hur stor del i utspelet handlar om att ni vill sticka hål på blockpolitiken?

  2. Att det ska vara så svårt att sticka in skjortan i byxan och se lite proffsig ut.

  3. Båten ska sticka drygt fyra meter här den är klar.

  4. Faktiskt känns hela beskrivningen från den sista måltiden som att Jesus skyndar på Judas att sticka iväg för att uppfylla en överenskommelse som har ingåtts mellan raderna.

  5. Det här kortspelet går ut på att sticka så mycket som möjligt för att vinna.

  6. Nu ska vi bara sticka eld på den enorma högen av löv.

  7. Sen lät vi sticka glasen med våra båda namn och bröllopsdatumet.

  8. - Är det så snyggt att låta färgen sticka åt det grönare hållet?

  9. För mig har det varit jobbigare att sticka ut.

    Villaägarna är inte rädda för att sticka ut hakan.

    Morfar kunde inte låta bli att sticka till oss ungar en hundring eller två när vi träffades.

  1. Man ska inte sticka under stol med att det här är en stor ekonomisk utmaning.

    Försvarsadvokaters krav i enskilda mål kan sticka i ögonen.

    Det kommer både att sticka ut och sticka upp!

    Försökte sticka man med skruvmejsel.

    – Han vill inte sticka ut.

verb

  1. Hon lovade att sticka vantar till ungarna inför nästa vinter.

subst.

  1. Ett sticka hade letat sig djupt in i den lilla tassen.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

sticka i ordbok från 1870

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för sticka

  1. 1. sticka (med något vasst o. d.), st. verb, egentligen nybildning till vissa former av verbet stinga, såsom t. ex. imperfekt stack (av *stang), jämte påverkan av (m)lty. sticken (se följ.); Stiernhielm Herc.: Hugg, stick, slå; supinum: stukelt (stuckit) 1627, nybildning för stungit; motsvarande norska stikka, danska stikke; se för övrigt stinga. Jämför det analogt uppkomna spricka till springa. - Med detta starka verb sticka har det urspr, svaga verbet sticka 2 sammansmält. I detsamma ha även i betydelse 'sticka (in, ned o. d.)' uppgått (ombildade) motsvarigheter till medellågtyska s tecken = fornhögtyska, nyhögtyska, av urgermanska *stakjan, kausativum till urgermanska st. verbet *stekan - fornsaxiska stekan, medellågtyska steken, fästa, fornhögtyska stechan (nyhögtyska stechen), sticka, som kan bero på övergång från i- till e-klassen (jämför *stikan under stek), men i stället möjligen hör till roten i stake, jämför även s tak ra. Ombildningar av detta (sålunda kanske ej ens besläktade) nyhögtyska stechcn föreligga i uttryck sticka ett kort, sticka över (i spel), sticka i sjön (jämför holländska steken), sticka av mot (nyhögtyska absleehen) med flera - Sticka näsan i, se näsa. - Sticka (eller stoppa) p i p a n i säcken, t. ex. Ghro-nander Belesn. 1649, motsvarande i danska o. nyhögtyska, egentligen: sluta att blåsa (på pipa). - Sticka under stolen med, 1615, motsvarande i da.; med det äldre stinga (under någons stol) redan i G. I:s reg. 11: 380 (1537).
  2. 2. sticka (eld på o. d.), st. verb, egentligen ett annat verb än föregående, men därmed besläktat, fornsvenska stikka (imperfekt -adhe; jämför Bib. 1541), från medellågtyska stikken, sticka, fästa, sätta eld på (egentl.: sticka in brandfacklan) = medelhögtyska sticken, sticka, fästa, brodera (- sticka 3), av urgermanska *stik-jan (som icke, såsom stundom antages, behöver vara avlett av urgermanska "stiki- m., styng, stick; se stick); till urgermanska roten slik, vara spetsig, sticka, i forngrekiska slizö, sticker, stigma n., punkt, fläck, märke, latin instlgo, eggar, sanskrit lejaté, är skarp, tigmd-, spetsig, skarp, avestiska lig ra- detsamma (se tiger, jämför stimulans). I det moderna uttryck sticka i brand föreligger väl överflyttning av nyhögtyska (möjligen ej besläktat) in brand stecken; se s ticka 1. - I nysvenska sammansmält med det starka verbet sticka 1.
  3. 3. sticka (strumpor o. d.), fornsvenska stikka I, sticka, brodera = danska stikke, från medellågtyska stikken (se föregående) - fornhögtyska sticken, sticka (stechen), brodera (nyhögtyska sticken, brodera), av urgermanska *stikjan (= föreg.).
  4. 4. sticka, substantiv, fornsvenska stikka - fornisländska o. fornnorska = danska stikke, av urgermanska *stikkön f., växl. med *slikkan- m. i medellågtyska stikke, upprest (spetsig) påle och dylikt, anglosaxiska sticca, käpp (engelska stick); med enkelt k i fornisländska o. fornnorska stika f., till urgermanska roten stik, vara spetsig och dylikt, varom se sticka 2. Fornhögtyska stecko, käpp (nyhögtyska stecken), urgermanska -kk-, o. fornhögtyska stehho, urgermanska -k-, kunna höra hit eller också föras till roten i stake (jämför fornisländska o. fornnorska stjaki, dörrpost); se under sticka 1. Med avseende på urgermanska -kk- jämför sticken.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Torkel

    Fornnordiskt namn som består av gudanamnet Tor och namnet Kettil, kittel eller hjälm: Tors hjälm.

    Torgny

    Fornnordiskt namn som består av gudanamnet Tor och ordet gny: Tors gny, åska.

    Mest sökta

      Hur böjs sticka?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen stickastickanstickorstickorna
      genitiven stickasstickansstickorsstickornas
      verbDefinition: tillverka med stickor
      aktivpassiv
      grundformatt stickaatt stickas
      nutidstickarstickas
      dåtidstickadestickades
      supinumhar|hade stickathar|hade stickats
      imperativsticka
      particip
      presensstickande
      perfekten stickad
      ett stickat
      den|det|de stickade
      verbDefinition: ge stick; stoppa in; ha ett djupgående av; ge sig iväg, ta hem; tända; gravera; skifta; sticka till
      aktivpassiv
      grundformatt stickaatt stickas
      nutidstickersticks
      dåtidstackstacks
      supinumhar|hade stuckithar|hade stuckits
      imperativstick
      particip
      presensstickande
      perfekten stucken
      ett stucket
      den|det|de stuckna