Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till till

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder till?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet till?

  1. Vi har en god förhoppning om att det kan generera en god ersättning i nivå med till exempel Spotify för våra upphovsmän.

    Det är dags att gå från ord till handling när det gäller kommunala särkrav som fördyrar byggandet och samtidigt skapa ett modernt regelverk för överklaganden.

    Oranienorden som först hade uppmanat till demonstrationer mot beslutet valde senare att försöka lugna sinnena.

prep.

  1. På torsdagen anlände president Jacob Zuma till Mandelas sjukbädd för andra dagen i rad.

    Flickan fördes i ambulans till universitetssjukhuset i Linköping.

  2. En stork har utsett bilar och andra blänkande föremål till sina fiender i staden Bergholz i Tyskland.

    Detta alltså trots ökad isolation från omvärlden till följd av kärnvapenprogram och missiltester.

    Men det är ändå rimligt att sälja av de delar man kan för att sedan använda pengarna till investeringar i förnybar energi.

  3. Pengarna ska gå till mindre klasser från förskoleklass till och med årskurs tre.

    Ärendet har lämnats till åklagare som bestämmer om åtal för vållande till annans död ska väckas.

adv.

  1. Han köpte en cykel till och hade nu 5 st.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för till

  1. till, vardagligt även te, fornsvenska til, yngre även tel, te (uppkommet i obetonad ställning såsom ska av skall), som preposition med genitiv, dock, i synnerhet i yngre fornsvenska, utbytt mot dativ eller ackus. = fornisländska o. fornnorska, fornfrisiska, anglosaxiska til (engelska till), i fornfrisiska med dat.; egentligen ackus. singular av urgermanska *tila- = medellågtyska til, tel n., mål, slut, gräns, fornhögtyska zil (nyhögtyska ziel), jämför fornisländska o. fornnorska aldrtili, död, egentligen: livsslut; till skogs (osv.) alltså ursprungligen: med skogen som mål; antagl. av samma stam som gotiska (ga)tils, passande, god, fornfrisiska til, god, väl egentligen: ändamålsenlig, jämför det gamla finska lånordet tila, tillfälle, ställning, villkor, o. fornisländska o. fornnorska útili, skada (se även under tjällra). För övrigt av omstridd härledning: vanligen betraktat som rotbesläktat med tid (se d. o.). — Om genitivuttryck efter till se Vendell Språket i P. Svarts krön. s. 149 f., författare, 1600-t:s svenska s. 167 f., Östergren Språk o. st. 17: 137, Noreen V. språk 7: 363. — Har ersatt den gamla urgermanska preposition *tō = engelska to, nyhögtyska zu; även i betydelse 'alltför', t. ex. komma till korta, efter nyhögtyska zu kurz kommen (se närmare under kort 2). — Det förr vanliga till i uttryck ss. 'Herr Andreas Torstenson, Grefve till Ortala, Friherre till Viresta, Herre till Forstena' och så vidare efter nyhögtyska förbindelse med zu; jämför dock redan i fornsvenska 'Erik tiL Almavik' (1412; nyare avskr.; Sdw. Till.). — Dessutom som infinitivmärke, i nysvenska blott vardagl. o. dialekt 'Jag skulle be té få ..', fornsvenska til, t. ex. 'byriadho the til fly', 'nw haffwom wi thima (dvs. tillfälle) til them fördærffwa' (i nysvenska till att). Alltså samma utveckling som av fornsvenska preposition at (= svenska åt) till infinitivmärket at (= att 1), eller som av nyhögtyska zu, engelska to. — Nysvenska till som konjunkt. (vard.) i betydelse 'till dess, tills' finns redan i fornsvenska Där i samma betydelse även til at (också: på det att), o. til þæs (även med at, sum), varav svenska till dess, i äldre nysvenska även: förrän (t. ex. Bib. 1541) = norska til dess, av genitiv till det; sammandraget: tills (se d. o.). — Till uppträder ofta som första led i sammansättning Dels inhemska såsom tillbud, äldre fornsvenska tilbuþ (i fornsvenska o. äldre nysvenska även: bjudning, inbjudning); — tillgiven, 1670-t. (Lucidor och så vidare) = äldre danska tilgiven, fornisländska o. fornnorska tilgefinn (e-u), till det reflex, giva sig till, redan i fornsvenska, jämför Kolmodin 1732: 'Jag war Naëmi så giwen til i alt'; av samma slag som t. ex. hängiven, nyhögtyska ergeben; — tillgjord, Rosenstein 1787: 'det . . tillgjorda . . dagspråket', Sthlnis Posten 1792: 'tilgjord blygsamhet', Weste 1807; ej upptaget av Sahlstedt 1773, men vanligt redan på 1790-t.; en specifikt svensk bildning, till reflex. göra sig till såsom behärskad till behärska sig eller tillbakadragen till draga sig tillbaka (delvis dock med nyhögtyska förebilder); — tillstädja, fornsvenska tilstædhia, tillåta, även stædhía til = danska tilstede; till städja, som i fornsvenska hade även denna betyd.; i sammansättning till- möjligen dock efterbildning av medellågtyska tosteden detsamma o. i så fall till följande grupp. Egentligen: ställa sig till; jämför latin adlocāre (engelska allow detsamma) till locus, ställe. Om det besläktat nyhögtyska gestalten se städja; — tillsäga, fornsvenska tilsæghia, tilsighia = danska tilsige. I fornsvenska även 'lova' (= danska) o. i denna betydelse möjligen påverkat av medellågtyska, jämför substantiv tosage, bland annat 'löfte', ävensom nyhögtyska einem zusagen, lova; — tilltagsen o. tilltyga, se d. o.; — tillvälla sig, fornsvenska tilvælda sik = äldre danska tilvælde, avledning av fornsvenska vald = våld; — tillåta, fornsvenska tillāta, även lāta til = danska tillade, motsvarande fornisländska o. fornnorska láta til, medellågtyska tôlâten, nyhögtyska zulassen. Egentligen, såsom redan i landskapsl.: giva eller släppa till, giva tillträde, varav: släppa efter eller dyl.; jämför likn. betyd.-övergång i t. ex. medgiva, nyhögtyska zugeben. — Dels efterbildningar efter nyhögtyska såsom: tillbehör = danska tilbehør, efter medellågtyska tôbehôre = nyhögtyska zubehör, jämför fornsvenska tilbehörilse, tilbehöring; — tillbörlig, fornsvenska tilbörliker = danska tilbørlig, till nysvenska (såsom sig) tillbör, fornsvenska tilböra, tillkomma, vara tillbörligt, efter medellågtyska tôboren, jämför nyhögtyska gebühren (se böra); — tilldraga sig, t. ex. 1557 i numera obr. användning (om träta o. oenighet), i äldre nysvenska även: belöpa sig till = danska tildrage sig, efter medellågtyska sik tôdragen = nyhögtyska sich zutragen, till lågtyska dragen, bära (= draga); se betyd.-analogier under hand; — tillfreds, 1558: tilfredz, förr även -i- t. ex. 1565 = danska tilfreds, efter medellågtyska tôvred(en) = nyhögtyska zufrieden; — tillfälle, se d. o.; — tillför(e)ne, fornsvenska til förene, til foren(ne) med mera = danska tilforn, efter medellågtyska tôvorne, tôvoren, av fornsaxiska te-foran, framför, framtill (se forn); — tillförlitlig, Widekindi 1671, ombildning (i anslutning till förlita sig) av äldre nysvenska tillförlåtlig, t. ex. Tegel; 1547: tilförlatelig adv.; ofta i brev: 'tillforlathlighe godhe wenn och Broder' 1588 och så vidare = danska tilforladelig, efter medellågtyska tôvorlâtich = nyhögtyska zuverlässig; jämför nyhögtyska sich verlassen, förlita sig, egentligen: överlämna sig (se förlåta); — tillgiva, fornsvenska tilgiva, förlåta, efterskänka (även i Bib. 1541: 'men tinom brodher skalt tu tilgiffuat') = danska tilgive, efter medellågtyska tôgeven = nyhögtyska zugeben (tillstå, medgiva), i betydelse 'förlåta': vergeben; jämför likbetyd. franska pardonner, till donner, giva (se pardon); om likn. betyd.-utveckling se för övrigt under förlåta; - tillgänglig, se -gänglig; — tillika, Bib. 1541 = danska tillige, efter medellågtyska tôlike = nyhögtyska zugleich (se adjektiv lik); — tillnamn, 1626 om (adligt) familjenamn; samtidigt (1625) även om öknamn = danska tilnavn, väl efter nyhögtyska zuname (jämte beiname), jämför latin agnomen; — tillräkna, fornsvenska tilrækna = danska tilrægne, efter en medellågtyska motsvarighet till nyhögtyska zurechnen, egentligen: sätta på någons räkning eller konto, jämför latin imputāre till putāre, räkna (= putāre, skära, i amputera); — tillskansa sig, Sylvius 1682: 'worde the . . tilskantzandes', J. Cederhielm 1707: 'som iag tror en annan wara tilskantzat', retl.: Oelreich 1755 och så vidare (ej hos Lind 1749, men Sahlstedt 1773) = äldre danska tilskanse jämför medellågtyska tô samene schantzen, rycka till sig, till medelhögtyska schantzen, idka hasardspel, alltså egentligen: vinna på spel eller genom en lyckträff, till nyhögtyska schanz(e), lyckträff, fördel, vågstycke, medellågtyska schantze (varifrån äldre nysvenska skans) = chans (se d. o.); — tillskriva, fornsvenska tilskriva, tilldela förtjänsten för och dylikt, skriva till = danska tilskrive, efter medellågtyska tôschriven = nyhögtyska zuschreiben, egentligen: skriva på någons räkning (jämför tillräkna), motsvarande engelska ascribe to; — tillstå, fornsvenska tilstā, tilstanda detsamma, även: tillstädja (såsom också i äldre nsv.), vittna, sluta sig till, stå bredvid = danska tilstaa, efter medellågtyska tôstân = nyhögtyska zugestehen (i betydelse 'tillstädja'; i betydelse 'tillstå': gestehen); egentligen: ställa sig bredvid, sälla sig till, varav: instämma med osv.; jämför vidgå; — tillstädja, tillsäga, se föreg, grupp; — tillvita, 1550-t., i äldre nysvenska även i god mening, fornsvenska tilvīta, till fornsvenska vīta, anklaga, beskylla, bevisa; se för övrigt förevita, vite o. vitsord. — Om tillstädes se -städes. — Se för övrigt tillfälle o. tillstymmelse.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Sivert

    Tysk sidoform till det tyska namnet Sigvard och det nordiska namnet Sigurd, segerväktare.

    Sigvard

    Tyskt namn som betyder segerväktare. Samma namn som det nordiska namnet Sigurd.

    Besläktade namn: Sigvard

    Mest sökta

      Hur böjs till?

      preposition
      oböjligttill
      adverb
      oböjligttill