Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till tunga

Visar resultat för tunga, menade du tung?

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder tunga?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

tunga i ordbok från 1870

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för tunga

  1. 1. tunga = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska, fornsaxiska = danska tunge, gotiska tuggô, fornsaxiska tunga, fornhögtyska zunga (nyhögtyska zunge), anglosaxiska tunge (engelska tongue), av urgermanska *tungōn f., liksom nästan alla kroppsdelsbeteckningar av indoeuropeiska ursprung, motsvarande urindoeuropeiska *dn̥ghu̯ā i flat. dingua (varav latin lingua genom anslutning till lingere, slicka, jämför de nedan anförda fallen; annorlunda, men säkert felaktigt Schrijnen KZ 46: 378: l- av dl-); jämför fornslaviska językŭ (av urindoeuropeiska *n̥g̑hū-ko-; alltså utan d-), litauiska lëzùvis (för *įzùvis, av *n̥g̑h-; med bortfallet d o. senare anslutning till lëziù, slickar), iriska ligur o. armen. lezu (med motsvarande ombildning eller kanske självständigt uppkomna), ävensom de mycket oklara sanskrit jihvā, juhū, avestiska hizvā, hizū. Alltså tidigt utsatt för ombildningar av samma slag som flera andra indoeuropeiska kroppsdelsnamn såsom orden för 'huvud', 'mjälte', 'öga'. — Med avseende på n-stamsbildningen i kroppsdelsnamn jämför t. ex. bringa, haka, lunga ävensom de under tumme uppräknade orden. — I fornsvenska o. fornisländska o. fornnorska även utvecklat till betydelse 'språk', jämför latin lingua detsamma (> franska langue och så vidare, med avledning language, av *linguāticum). — Med avseende på betydelse 'landtunga' (möjligen redan i fornsvenska) jämför nyhögtyska landzunge o. latin lingua (franska langue) ävensom det obesl. forngrekiska glō̃ssa i samma betydelse Jämför likn. överförda användning av kroppsdelsbeteckningar under hals, huvud, kap, Kinna, Kvarken, mynning, näs, rygg, ås 2. — Som fisknamn se tunga 2. — I växtnamn, t. ex. hundtunga, Cynoglossum, o. oxtunga, Anchusa, efter bladens form. Latiniseringen Cynoglossum (egentligen forngrekiska) betyder ävenledes 'hundtunga'. — Grekiskan har för 'tunga' en speciell beteckning, det nyssnämnda glō̃ssa (= glosa, se d. o.). — Att den indoeuropeiska beteckningen för 'tunga'är femininum (liksom för 'fot' mask.), medan benämningarna på t. ex. 'hjärta', 'lever' (latin jecur osv.), 'ben(kota)' (latin os och så vidare) ha neutralt kön, beror säkerligen med Meillet därpå, att den förra var ett 'aktivt' organ o. därför personifierades, medan 'hjärta' och så vidare räknades till de passiva. — Tungomålstalande, i anslutning till Nya testam., Ap.-g. 2: 3, 4 o. 1 Kor. 14: 2 f. — Tungspene, i äldre svenska även -spän(e), -spänn(e) (kvar i dial.), fornsvenska tungospini (spyne), jämte äldre svenska tungspån, till avljudsformen medellågtyska spōne av äldre spone; se för övrigt spene. Den allmänna nordiska beteckningen var annars fornsvenska drypil, svenska dialekt dröpel, norska drypel, danska drøbel, drøvel, förminskningsord till fornsvenska dropi, droppe, liksom latin ūvula detsamma till ūva, druva, eller nyhögtyska zäpfchen till zapf(en), tapp; jämför likbetyd. forngrekiska bálanos, egentligen: ollon.
  2. 2. tunga, fiskn., solea = norska tunga, holländska tong, nyhögtyska zunge, efter formen; jämför likbetyd. spanska lenguado, till lengua, tunga. Ofta i sammansättning sjötunga.
  3. 3. tunga, börda, se under tung.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Olaus

    Latinsk variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.

    Ola

    Yngre variant av det fornnordiska namnet Olof: ättling.

    Besläktade namn: Olavus

    Hur böjs tunga?

    substantivDefinition: smakorgan; plös; flundra
    singularplural
    obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
    nominativen tungatungantungortungorna
    genitiven tungastunganstungorstungornas
    oböjligt substantivDefinition: börda
    oböjligt
    tunga